Göteborgsposten – 15 juli 1869, sida 1

—— —ä— —— — — påare med guvernantssjäl har utbrustit: att man kan vilja måla sådant !, men den som velat uppfatta den godmodiga humor, som ligger utbredd öfver hela taflan, har erfarit sanningen af den gamla satsen, att det är konstnären, som adlar motivet, Och fullblodigare, noblare, och — låtom oss erkänna det — snyggare race-grymtare torde den rationellaste, mest prisbelönte landthushållare ha svärt att framvisa! Utställningsbestyrelsen har också insett taflans värde, vi vijja hoppas, att den blitvande egaren också skall göra det! Nu. nu ändtligen stå vi framför N:o 177, en af utställningens perlor, Melbyes Sjöstycke från kKattegat. Var god och vänd er om och ni har rakt midtför på motsatta väggen ännu en perla, (fasligt mycket perlor och svin, det der!) N:o 278, Sörensens Svenskt fiske i Nordsjön i dagbräckningen. Tycker ni inte, att det blåser frisk hafsluft rundtomkring er, att ni liksom hör vågornas tissel och tassel, när de fnysande af harm maka sig undan för den raskt framilande, skarpa fartygsbogen för att i nästa ögonblick, gröna i synen af törtrytelse och fradgande ilska, sörhäfva sig öfver menniskorna och deras bräckliga nötskal? Viker ni inte snart sagdt ur vägen för att ej få saltvatten på er eleganta, ljusa sommardrägt? Nåväl, er aning från rummet N:o 1 har stadgats till fast öfvertygelse och — icke sannt? — ni lika litet som vi, fördjupar er i några funderingar öfver hvilken af de båda mästarne som förtjenar segerkransen, ni beundrar dem båda och afundas de lyckliga konstälskare, som kunnat tillegna sig deras skapelser — ty det är klart att redan de första utställningsdagarne den betydelsefulla, tryckta lappen blet synlig under sådana taflor. Från N:o 113, ett kraltigt porträtt af den bekante fornforskaren prof. G. Stephens, måladt af A. Ilelsted, ofvergå vi till N:o 226, C. Rasmussens stora sjöstycke På hafvet, hvilket vi ingalunda kunna beundra lika mycket som hans Issefjordstafla, frysa nästan vid anblicken af N:o 158, Ziberts förtjenstfulla ÅVinterlandskahy från Slesvig (inköpt för utlottningen), känna just ingenting vid beskådandet af N:o 555, at Trolle, passera med en nick af bekantskap förbi N:o 102, Th. Grönlands briljanta Fruktstycke som vi väl känna från Musei tafvel galleri, tänka vid åsynen af N:o 322, at Zil len, ungefär detsamma som vid hans N:o 321, finna det under hängande landskapet grönt, osigneradt och onumreradt, tycka åter bättre om C. Rasmussen i hans ötver dörren hän gande andra Issesjords-motiv (N:o 228) och stå färdiga att inträda i rummet N:o 3 Å B. för att bese utställningen af skandinaviska (plus 1 fransk och 3 evgeiska!) korstnäreraqvareller, gravyrer, kopparstick, m. m. Vid inträdet i det yttre rummet (A) mötes man till venster af välbekanta och för hvarje göteborgare kära drag. Det är N:o 471, Porträtt af landshöfdingen grefve Alb. Ehrensvärd, uttördt i s. k. kolritning af stadsbyggmästaren A. Ulansson härstädes. Det saknar icke likhet med det värderade originalet, men torde af många skäl, deribland icke minst den otroligt korta tid, hvarpå det lärer utförts, böra betraktas som ett utkast. Till höger har man närmast dörren under gemensamt N:o 455, 12 st. färgtryck från E. Barentzen C:is välkända institut i Köpenhamn, kopior efter P. Rohde, Libert m. fl. Derintill hänga N:o 187—192, träsnitt af Carolina Woidenhayn och slutligen närmast fönstret under N:o 454 modeller och medaljer af vår skickliga graveuse fru Lea Ahlborn. Midtemot finnas upphängda och å ett bord framlagda af d:r II. Wieselgren under N:o 493 och 494 utställda xylooch typografiska prof från Ny Illustre rad Tidnings atelier och der bredvid N:o 479 —482 litografiska färgtryck samt 2:ne häfven af Samlingar till svenska konstoch odlingshistorien, det hela utstäldt af den om våra fornminnen så högt sörtjoate artisten N. M. Mandelgren. hummet N:o 3 B. innehåller hufvudsakligast aqvareller. Till venster N:o 427 af M. Iseus Un mask i spindelväfven, en något konstlad komposition. vidare N:o 423. ett ele