Göteborgsposten – 29 juni 1869, sida 2

för denna växande stora sjömakt taga sig till vara. Faran är nu ej minskad, utan tvärtom ökad. Men hvad som i Skandinavien framkallar oro, väcker på andra håll afundsjuka, och Preussen är i detta hänseende i det farliga predikamentet att näittopp ha emot sig alla de öfriga stormakterna. Att Österrike brinner at hämndlystnad, bör vara temligen tydligt för alla; likasom det är visst, att Frankrike a sin sida vill söka att åter häfda sina vapens glans och ätertaga den maktställning, som det genom slaget vid Sadowa till en del förlorat, hvilket återtagande ju endast kan ske genom edt krig. Men till dessa makter komma nu England och Ryssland, hvilka bäda ej kunna med ointresserade ögon se en ny stor sjömakts uppkomst, det förra emedan dess styrka och hufvudsakliga vigt i den europeiska balansen ligger i dess betydelse såsom verldens första sjomakt, men älven derför att Tyskland är en stark handelsoch fabriksstat, hvars befolkning har en stark kolonisationsoch urvandringsanda. Om Preussen bliver måktigt till sjös, skulle det kunna vara en möjlighet, att det skulle undantränga den engelska handeln. Men på denna beror det tolkrika Storbritanniens öde. Utan en stark handel, såsom följden af en betydande tabriksrörelse, skulle den största delen at Englands betolkning bli utan bröd, hvaraf förtärande kriser och omhvälfningar mäste följa. För Eugland är dess handel således ett verkligt vitalintresse, dess lit eler död beror deraf. Det är ock på grund håral, som England egentligen endast visar någon kraltig yttre politik, då dess handelstordelar stå på spel. Alldenstund dessa ha det narmaste samband med dess sjömaktsrang, är det helt naturligt, at Bogland ej kan likgiltigt åse en uy sjomakts uppkomst, utan tvärtom måste söka att förekomma densamma. Så visa sig ock tecken ull en spånning mellan England och Preussen. Men nu bär det ej bättre ull, än att Preussen länge varit Englands skötebarn, att det senare al småakug afundsjuka mot Frankrike med ganska otorställd glädje säg den ödesdigra dagen vid Sadowa och dess resultater. Derföor är Euglands mine mot Preussen ännu biott sötsur och dess språk hället i en viss faderlig ton, der man anar karbasen bakom de förmanande orden. Så t ex. finner Times tiden vara inne att fästa tyskarnes uppmärksamhet på vissa faror, hvilka ej skola uteblifva om de vilja med alltsor stor ifver ötverlemna sig åt sin maritima äregirighet. bå man har tillfälle att bygga fartyg utan någon gilven inskränkning, så ligger der. en stark frestelse till utgister. Torrdockor om 500 fots längd och vart, som kunna emottaga de aldra största pansarsartyg, äro visserligen goda rationala hjelpmedel, men Tyskland har dock hittills kunnat hjelpa sig ganska bra utan någon krigsslotta. Om tyskarne vilja ingålen tällingskamp med Europas sjömakter, så mäste de vara beredda på en ansenlig tillokning af den budget, som de redan nu ha Svårt för att utreda. Vi hysa ingen afundsjuka mot den nordtyska flottan och om vi tala i en varnande ton, så kommer det sig deraf att vi sjeliva gjort våra ertarenhetsrön i denna riktning. At alla nationala anläggningar äro inga så dyrbara som dockor och inga så bottenlöst djupa i afscende på omkostuadernas mysterior. Ånda tills den dag i dag är kunna vi icke säga, huru de penningar användas, som beviljats till vår flotta; vi veta endast, att stora summor åtgå just tll sådana anläggnin gar, som Preussen nyligen under Tysklands jubel utfört. Vi betvitla, att det skall lyckas tyskarnes ekonomiska förmåga att få bugt med utgifter till skeppsdockor; under alla omständigheter bör det nya förbundet taga denna fråga under öfvervägande. Det behöls framför allt penningar, om tyskarne vilja våga sig vidare ut på detta nationala åfventyr, och det skall vara en lycka tör dem, om de kunna så någon reel vinst deraf. Nat onens täflingskamp med hänsyn till krigiska rustningar blir efter hand en mycket kostsam sak, och sådana stridigheter som de, hvilka nyligen egt rum i Tyskland ang. inkomster och utgifter (den preussiska bristen omkring 10 2 mill), skola upprepas i en helt annan och vida minI dre lättnandterlig skala, då bördan af en ansenlig flotta lägges till de andra utgifterna. : Hvad återigen Rysslands ställning till Preussen angår, så är den ganska egendomlig. : Sedan Bismarck genom ett politiskt missgrepp, som skall en gång i historien kasta öfver hans namn den brottsliga handlingens breda ; slagskugga och dermed äfven berötva honom hvarje ratt att anses stor, med kartescheld spärrat gränsen för flyende polackar och ge4 2 1