Göteborgsposten – 19 juni 1869, sida 1

Valli MM Me PRO la gelce: Champagne Clicquot blanc. Gibiers rötis aux salades: Bordeaux Chåteau Lasite. Asperges au beurre: Eau de Selz. Pouding Diplomate: Neres sec, Fromage, beurre et cakes: Vin 4 Oporto vieux. Glaces et petits gateaux Cognae Champagne vicux. Nougat dAmande sCuragao blane. Dessert IChampagne. Bonbons sBordenux Observera: Glacerna torkade in! honditorn hade försummat sig och midadesgästerna fingo åtnöja sig med att knapra petits 9atedur tili sin Cognac Champagne vieux. Mill Hellström lärer emellertid hatt heder af anrättningarne i öfrigt, säger man. Måndagen på morgonen kommo Upsalastudenterna med sol och sommarluft och hvad mera var, med studentsångens dyrbaraste skat ter. En sådan konsert, som den i Jxercishuset Måndagen d. 14 Juni har säkert aldrig här varit gitven. Man svettades, men njöt i tulla drag at en musikalisk högtid, som icke snart torde återkomma. Hade lokalen varit dubbelt så stor, så skulle den ändå varit fullsatt, hvilket vill säga mycket på en hvardarg och i Göteborg. Himmelen blef emellertid afundsjuk på all denna fröjd på jorden och så gret den afundsjukans tårar hela ettermiddagen och natten, men när studenterna reste kommo saknadens floder till och då blef det som allravärst. Lundensarne och köpenhamnarne blefvo genast vid ankomsten blätta med besked, utvärtes, men så blötte man vid fyllda bålar å Lorensberg hvarandra invärtes och alla små väderlekstörtretligneter voro glömda. Fanns der ingen sol på himlafästet, så låg det så mycket mera solsken i blickarne och det fick vara nog för den gången. IIimlarna i vackra qvinnoögon äro heller icke att förakta, och att i dem funnos sol, det kunna vi och gästerna med försäkra. Till nya fröjder ilade de unga skarorna bort ifrån o måhända så vi dock tillfälle att helsa åtminstone en del at dem på återresan. Tisdagens högtidligheter voro af mera privat natur. IIVvad som skedde inom de er.skilda familjeboningarnes heliga murar kunna vi naturligtvis icke relatera, arven om vi visste det, och hvad som tilldrog sig inom det allraheligaste, i Frimurarelogen, kunna vi lika oaturligt icke omtala, fastän vi veta det. Baien i landshöotdingeresidenset, hvars alla salonger strålade at ljus, lefvande växter och societetens praktblommor i magmiika toiletter, skulle visserligen, ensamt den, kunna ge stoll ull en liten krönika å la O. v. K., men vi äro redan inne på tredje spalten och annn återstår oss minst lika mycket att omtala. Derföre, vidare, vidare! Onsdagen var, för att tala med svenska kyrkans primas, en glad dag, ty då strålade solen i all sin glans, och huru det är, utan solsken och vackert väder förlora dock alla testligheter i det fria det förnämsta al sitt behag. Och det var just en festlighet, uteslutande beräknad på att firas under bar himmel, som den dagen skulle begås. Wadmansbysten skulle alutckas och tänk bara, om det komme regn! Tank på testtäget, på ordene)andena, sångarne och musikanterna, sesttaarne och damerna, tramförallt på damerna! ötver oss hvareviga eftermiddag! Det hade hfvit en paraplyutställning. icke en minnesfest! Men nu regnade det icke, och så beg at så vacker och så högtidlig, att hågkomsten deraf nelt säkert länge skall fortlefva. Åtven i beskrifningen på denna fest ha, lyckligtvis hade vi så när sagt, tidningsreserenterna torekommit oss. Vi tillåta oss endast att här inregistrera hurusom förste upphofsmannen till minnesvården år litteratören hr Jonas Yliliysson. hvilken allraförst inom sällskapet Par BIrkoll väckte förslag om dess uppresande. Hr P. har, som bekant, dessutom genom utfgifvanle at åtskilliga af Wadmans förut otryckta tal, ätvensom genom meddelande at rikhaltiga och vigtiga upplysningar tili ungifvaren at den nya upplagan af Wadmans ekritter inlagt ytter ligare förtjenst om vidmakthällandet af skuldens minne. Hrr Wadmanskomiterade, som ombesörjt alla detaljerna för bystens an-kattande och bland des-a särskildt stadsarkitekten ar II. J. Strömberg, som balt bestyr med beställningen af piedestalen, densammas uppresande 0. 8. v, hr I J. Graf, som kostnadsfritt upplåtit platsen samt slutligen brikollisterna sjelfva, alla i gemen och hvar och en isynnerhet, som subskriberat medlen till by sten, kunna oc nu med glädje skåda på den värdiga minnesvård, som i Lorensbergs vackra park reser sig öfver Göta Par Brikolls förste och ypperste Ordenstalare och Skald! Hvad slutligen betråffar festen längre. fråm på aftonen för de främmande deltagarne i konstnärsmötet, så ha reterenterne äfven dervidlag visat sig förekommande. Vi tilllägga endast, att om dagen förut varit glad, så var aftonen och natten det icke mindre. Vi beklaga endast att icke besitta en routinerad snabbskrifvares alla egenskaper, för att i sin helt kunna referera de mänga olikartade talen. Sak samma! Ingen snabbskrifvare i verlden skulle ändå kunna förmå att ge ens det svagaste begrepp om den värma, det lif, den spiritualitet, hvarmed flertalet af dem framfördes. Ett ha vi emellertid under dessa mötesdagar fått klart lör oss, så framt vi icke 2 ADA A i ——2--a, —-,ER AEA SARA AAA — e-— — IIvilket virrvarr i anordningarne skulle icke a förorsakats genom några dugtiga regnskurar, af samma trefliga sort, som vi eljest så det sig att det verkligen blef en minnestest,