Göteborgsposten – 15 juni 1869, sida 1

bland detta antal utvälja tretio de mest brottsliga för att öfverlemna dem åt kommissionen. Huru valde de dem, på hvad sätt funno de den större eller mindre graden af brottslighet hos hvarochen af dessa olyckliga? ... De skulle ha haft svårt att ge någon upplysning derom. De gingo från den ene till den andre, framställde några frågor på höft och allteftersom den förskräckte mannen svarade, allteftersom de funno hans utscende godt eller dåligt bestämde de öfver hans öde. Vid dagningen fanns det tretio namn på ett pappersark och de första bland dessa voro baron dEscorvals och Chanlouincaus. Ingen af do olyckliga, som voro samlade i hötel de France, kunde ana detta, och natten tycktes dem räcka i evighet, så gränslös var deras oro. Slutligen lät morgonrodnaden ljuset från lamporna förblekna, och man hörde trummorna slå reveil i citadellet; den timma nalkades då det blef möjligt att vidtaga nya åtgärder . . . Abbå Midon förkunnade att han skulle ensam begifva sig till hertig de Sairmeuse, och att han nog skulle veta skaffa sig tillträde. Han hade just tvättat sina röda och uppsvällda ögon med friskt vatten och var i begrepp att gå, då man sakta klappade på dörren till rummet. Maurice ropade: åstig in och straxt derefter infann sig herr Langeron. Hans blotta uppsyn bådade en stor olycka.