Göteborgsposten – 8 juni 1869, sida 1

roverksbyggnaden kommer att inrymma taflor af konsinärer från alla de nordiska rikena, men de öfriga salarne och kabinetten i samma våning endast arbeten at svenska och norska konstnärer, deribland en sal, uteslutande af bortgångna mästares verk. I undra våningen inrymmas danska och finska målningar, hvarjemte bär äfven förekommer en rikhaltig samling målningar af nutida engelska målare. Väggarne i alla salarne beklädas provisionelt med mörka tapeter, hvarigenom målningarne öfverallt framstå på en lämplig bakgrund. Festsalen kommer jemväl att begagnas till diskussionssal. Bland de redan upphängda taflorna märkas: landskap af Edv. Bergh och Wahlberg, genrer af Nordenberg, historie-målningar af Winge och Blackstadius, fru Jerichaus ryktbara tafla btter skeppsbrottet (till salu för 18,000 rdr sv.) m. fl. Korridorer och vestibuler komma att upptagas af arkitektoniska ritningar, fotografier m. m. Å ömse sidor om stora trappuppgängen exponeras tvenne kolossala kartonger af prof. Winge. Å läktaren i sestsalen inrättas under utställningen en lokal för serverande af alla slags förfriskningar. Gymnastiksalen upptager uteslutande en utställning af icke ringa intresse, åstadkommen under ledning at hofmålaren G. Saloman, nemligen af ritningar, aqvareller, oljemålningar och skulpturer från olika undervisningsverk i Sverige, Norge och Danmark samt af undervisningsmateriel för ritskolor. Redan uppställda äro ritningar m. m. från Slöjdföreningens och Musei ritskolor härstädes, Fria Konsternas Akademis elevklasser, tekniska skolan i Bergen, d:o i Aarhus o. s. v. Till i går hade från andra orter 58 deltagare i mötet anmält sig, deraf 29 svenskar, 16 norrmän och 13 danskar, enl. nedanstående förteckning: Svenskar: Ankarkrona, II.; Boklund, J.; Bergh, Edv.; Blackstadius, J. 2.; Brandelius, G. W.; Börjesson, Agnes; Dietrichson, L.; Dietrichson, fru; Gegerfelt, J. W.; Holm, P. D.; Hafström, A. G.; Hermelin, O.; Holmlund, J. U.; Hirsch, A.; Köhler, J. G.; Klein, P. C. W.; Langlet, E. V.; Lönblad, J. U.; Lamm, Ax.; Malmström, A.; Nordenberg, B.; Nordgren, Ax.; Palmstedt, C.; Rydberg, G.; Scholander, F. W.; Södermark, P.; Sander, N. F.; Winge, M. E.; Zettergren, F. A. Norrmän: Aall, D. M.; BGÅtzmann, F.; Böe, F. D.; Berch, Chr.; Eckersberg, J. F.; Gude, H.; Hansen C.; Hanno von, W:m; Jacobsen, S.; Lerche, V. St.; Lorch, C. J.; Mäller, Morten; Skari, R. Danskar : Balsgaard, C.; Bögh, C.; Bock, J. J.; Gertner, J. W.; IIasselriis,?; Klein, P.; Lund, Anker; Nebelong, P. II.; Plum, Aug.; Raadsig, P.; Rasmussen, C.; Rohde, F.; Storch, F. L.; Sörensen, C. F.; Thalbitzen, V. A.; Wirtzen, C. De af bestyrelsen för mötet till öfverläggning förslagsvis uppställda ämnen äro följande: 1. Huru bör det nationella i konsten förstås? Bör konsten sträfva att i sina alster företrädesvis framställa det nationella? 2, Kan en sjelfständig nordisk byggnadskonst utbildas på grundvalen af förhandenvarande minnesmärken? 3. Kan en nationelt nordisk bildhuggarekonst sjelfständigt utbildas ur Nordens saga, lif och folktyp? 4. Huru bör inom konsten naturhärmningen förenas med konstens kraf på idealitet? På hvilka vägar bör man sträfva att vinna tilllämpning och användning af den sköna konsten i det dagliga lifvet? 6. Hvilka äro de åtgärder, som kunna kraftigast befrämja allmänbetens smak och sinne för skön konst? 7. Hvilket inflytande hafva konstföreningarne utöfvat på den bildande konstens utveckling? Huru skulle genom dem en vexelverkan och närmare förbindelse kunna åstadkommas mellan de nordiska ländernas konstidkare? 8. Huru bör undervisningen i ritkonsten rätteligen anordnas uti skolorna? a) Bör denna undervisning vara obligatorisk för alla skolans lärjungar, utan hänsyn till gifna anlag? b) Efter hvilka principer bör den första undervisningen i frihandsteckning utvecklas ? c) Böra icke skuggning, färg och modellering tidigare än hittills ingå i ungdomens undervisning uti detta läroämne? d) Huru lång lektionstid bör ritundervisningen såsom minimum erhålla för att kunna bära tillfredsställande frukter? 9. Hurudan är ritlärarens ställning i de tre nordiska länderna, och hurudan bör den vara? Studentmötet i Kristiania. Enl i går ; till Red. ingånget telegram ankomma Upsalastudenterna hit Måndagen d. 14 på morgonen,