Göteborgsposten – 8 juni 1869, sida 1

Herr Lecoq ). Roman af Emile Gaboriau. (Öfvers. fr. Franskan.) Hennes långa svarta hår, som hon haft hoprulladt, för att dölja det under hatten, hade blifvit upplöst och hängde ner öfver hennes skuldror ända till golfvet ... Det är blott en svimning, förklarade abbå Midon, sedan han undersökt Marianne, hon skall snart återfå sina sinnens fulla bruk ... Han sade baronessans qvinnliga betjening hvad som var att göra. Baronessan d Escorval betraktade med fasa Marianne, hon tycktes tvifla på sitt förnuft och förde oupphörligt handen öfver sin af kallsvett fuktade panna... — Hvilken natt! mumlade hon, hvilken natt! ... — Ni måste lugna er, min fru, yttrade presten i upprörd men fast ton; religionen, pligten förbjuda er att på detta sättet öfverlemna er åt förtviflan ... Maka, hvar är er energi!... Kristen, hvar är din förtröstan till en god och rättvis Gud!... — Oh!... jag har mod, min herre, stammade den olyckliga, jag har mod! ... Åpbå Midon förde henne till en fåtölj, der han förForts. fr. N:o 128