Göteborgsposten – 3 juni 1869, sida 1

— —— ———— s—— —cc;ä;L7 Dy —4—ks framtrollat millioner af skummande små böljor, i sjelfva verket åstadkomna med endast några få ponseldrag. Vi borde ej heller stillatigande förbigå luften; men det är fåfängt att med ord söka framställa detaljer, hvilka först i sumverkan få sin rätta betydelse och som måste se för att kunna förstås. Vi höra icke till dem, hvilka bruka slösa med superlativer, men vi tillstå gerna, att man framför denna tafla kommer i en stämning, hvilken intet loford är för starkt att uttrycka och vårt land, från hvilket den sändes som en egfva och ett minne, kan med berättigad stolthet peka på den som ett mästerstycke, hvilket dessutom till Urshprung motiv och uppfattning alltigenom är fosterlåndskt. Tidemands tafla är en varmt tänkt och med sedvanlig, poetisk inspiration ut:örd framställning af en gammal älskvärd mormor, som visar sina barnbarn brudkronan och öfriga brndsmycken, som hon sramtagit ur en Öppen stående kista, hvarest på insidan af locket äro uppklistrade litografien af kung Carl och hans drottning. Konstnären har äfven i denna tafla, som är en reproduktion af en förut utförd, vetat att såväl i den gamla qvinnan som de henne omgifvande barnen gifva sanna och träffande typer under en stark idealisering. På mormodren, hvilken särdeles behagligt påminner om en Uammal låsande qvinna, en af samma konstnärs äldsta taflor, ser man lätt, att hon är försjunken i vemodigt kära ungdomsminnen och att åsynen at hvarje evskildt smycke för henne knappast har mindre betydelse. än för de förvånade barnen, hvilka nog aldrig förut ekådat slik grannlåt. Taslans vackraste parti är väl det lilla lifliga pojkansigtet, som tittar fram bakom mormodrens arm jor att se på kronan. For öfrigt är äfven i denna tasla belysningen särdeles lyckligt vald, så att de små lifliga ansigtena framstå i klar dager, men den balfvuxna flickans drömmande, vackra ansigte ses i en halsskymning, under det att hennes guldblonda, präktiga, utslagna hår får ökad glans af det från fönstret inströmmande ljuset. Till slut måste det erkännas, att liksom det var en högligen lycklig tanke att till brudgåfvorna välja soremål, hvilka man kunnat förutse både skulle bli framstående konstverk och tillika direkt påminna om det land, som gaf dem, så har hvad de nu beskrifna taflorna angår äfren de högst uppdrifna förväntningar blilvit uppfyllda. Vi hoppas endast, att detta i samma grad blir fallet med de brudgåfvoina tillhörande taflorna som ännu återstå (af Eckersberg och Mor:en Möller). Värt lilla folk skall då kunna vara visst på, att iogen af de oscina brudgåfvorna med hänsyn till inre konstvärde och blifvande betydelse skall kunna ställa dess gåfvor i skuggan. Hyllning. Till ära för prof. gretve G. K. Ilamilton, hvars statsekonomiska föreläsningar vid Kristiania universitet nu äro afslutade, gafs sistl. Lördag på Viktoria hotell derstädes en festmiddag, hvari omkring 50 hrr, deribland åtskilliga akademiska larare och storthingsmän deltogo. Skälen för hedersgåsten utbragtes af prof. Daa, i det han tackade honom för hans lärorika föredrag och tramhöll hans törtjenster som den skandinaviska ideens trofaste förkämpe, en verksamhet, som icke liknade deras, hvilka utan mycken möda förvärfva sig en ögonblicklig berommelse genom att alltid hålla sig på den sidan, som till en gifven tid har majoriteten för sig och som helst vilja skörda der, hvarest de icke ha sått. Gretve Hamilton yttrade i sitt svar, att han städse med glädje skall påminna sig den korta tid, det varit honom törunnadt att hålla föreläsninger vid det norska universitetet. Den närmare bekantskap, han hade kunnat göra med Norge, skullo också komma att utöfva stort inflytande på hans framtida verksamhet som akademisk lärare i fäderneslandet. I öfrigt utbragtes skålar: för svenska folket, Lunds och Köpenhamns universiteter m. fl. Från Kristiania skritves d. 1 d:s: En man, hvars namn är bekant bland alla sjotarande nationer, hr Charles Bal, direktör sor Bureau Veritas har i ett par dagar uppehällit sig här etter en resa ötver Horten och Drammen will Ringerige. I Drammen aflade han besök på de två förnämsta skeppsvarkven, nemligen Knudsen Jörgensens och J. Tottes. Såväl byggnadssättet, som de materialier, hvilka begagnades vid dessa båda vart, tillvunno sig den besökandes lifligaste erkännande. alienska operasällskapet gaf i Lördags för tredje gången Faust. Operan går nu med längt större säkerhet och precision än förut och förlelar icke sin mäktiga verkan på publiken. Vifallet var denna afton lifligt och lat sig lyckligtvis icke undertryckas af eo enstaka persons envisa motdemonstrationer. Efter flera inropningar under aftonens lopp, deribland af mill Cari, både i 3:dje och a:de akten, blef till slut hela personalen, direktör Suakosch mberäknad, upprepade gånger framropad under stormande appläder. I går gåtvo sällskapets medlemmar, med undantag af fru Marinoni och hr Garcia, ännu en folkkonsert i hlingenbergs festsal, som äfven j denna gång var upptylld af åhörare. Största j lyckan gjorde m:ll Caris föredrag af den belö kanta dryckesvisan ur Luerezia Borgia samt