Göteborgsposten – 24 maj 1869, sida 2

desersättring eller genom krig. England har. gått in på att hänvisa saken till en blandad kommissions afgörande. IIvarje annan ersättning, som vi sinna oss befogade att fordra, kunna vi endast ernå genom ett krig, och ju förr vi betrakta saken från denna ståndpunkt samt handla derefter, desto förr skall den bli ordnad. Kortligen, den amerikanska regeringen vill bebandla Alabamafrågan just från den af Sumner argifna synpunkt. De enskildas anspråk träda i bakgrunden, tvisten återföres till, att England erkände Sydstaterna såsom krigförande part, och härför fordrar Unionen såsom stat den fullständigaste ersättning. Härtill kommer, att den nye presidenten general Grant, enl. samstämmiga underrättelser, befinner sig i en rent af beklagansvärd ställning. Organer af alla partier förklara honom ej vara vuxen sin plats, och det republikanska partiet, som förut i sin förgudning höjt honom till skyarne, måste nu lida smålek derför, hvilken de söka att ersätta genom att nästan med hätskhet anfalla och nedsätta den, de nyss upphöjt. Man finner det derför förklarligt, att Grant är lifvad för en storartad angreppsoch införlifningspolitik, för att i ett fältläger finna en tillflykt mot presidentgöromålen och der äfven genom någon lysande bragd återupprätta den prestige, som han nu synes vara på väg att förlora. Förhållandena på Cuba synas dessutom rycka honom in i hvirsveln. Längtifrån att upproret der skulle vara slut, har det tvärtom fått ökad fart. Spanjorerna synas fara fram med en grymhet, som väcker amerikanarnes stora förbittring. De upproriska på ön ha hållit en kongress, hvilken enstämmigt förklarat, att rörelsens mål är anslutning till Förenta Staterna. Sådant måste kittla amerikanarne, och Grant kan, såsom sagdt, tvingas in i krigets hvirsvel. I Neworleans har polisen sökt förhindra någon demonstration eller expedition till förmån för Cuba. Folket satte sig till motvärn, och det kom till ett handgemäng, hvarvid flera personer sårades. Ordningen blef ej återställd, förrän trupper tillkallats. Från Frankrike skrifves, att 149 personer blifvit häktade efter de tumultuariska uppträdena d. 12 Maj. Af dessa skola 132 ställas till åtal. I Nimes har en af 300 personer bestående hop under afsjungande af marseljäsen tågat genom gatorna. De blefvo skingrade utanför prefekturhotellet. Prins Napoleon har återkommit till Paris. Inalles 186 personer ha hos Seineprefekten aflagt ed på kandidaturen. Den blandade kommissionen för öfverläggning om den belgiska jernvägssaken skall törst efter d. 24 Maj sammanträda i Paris, d. v. 8. efter valen. Från Algier ingå underrättelser om en sällsynt god skörd. Försynen tyckes vilja hålla landet skadeslöst för de sista årens nöd. Men gräshoppornas landsplåga visar sig å de ouppodlade fälten, och ifrig jagt anställes emot dem. Ej mindre än 14 fartyg, på väg från Amerika till England, saknas, och har man i de flesta fallen nu redan uppgifvit hoppet om deras återseende. Det stillastående, som under flera århundraden varit så betecknande för hinduerna i Englands ostindiska besittningar, tyckes på senare tiden ha undergått en märklig förändring. Det stora upproret och det borgerliga kriget i Amerika uppgitvas härtill vara förnämsta orsaken. Det förra föranledde tillsättandet af en ny regering; det senare föranledde odlingen at bomull i en sådan skala, att befolkningen derigenom blifvit i otrolig grad riktad. Härtill kommer det inflytande, som anläggandet at jernvägar utöfvat. Denna rörelse inom sjelfva Indien har orsakat en snart inträdande förändring i det indiska rådet, som är bosatt i England och med hvars bistånd den engelske ministern styr dessa oerhörda besittningar med 150 mill. innevånare. Förr utnämndes medlemmarne af detta råd på lifstid dels af kronan, dels af rådet ejolft. Hädanefter skall kronan besätta alla platser, och embetet skall blott innehas i 10 år. Rådet skall rekryteras med män, som baft anställning i Orienten och återvändt till England, hvarför man hoppas att på detta sätt kunna sätta rådet i stånd att följa rörelsen i dessa fjerran belägna besittningar. I Ryssland har den siste representanten för den äldre grenen af Rurik I:stes efterkommande, furst Wladimir Feodorovich Odvievsky, född i början af detta århundrade, aflidit. Primogenituren bland de familjer, som härstamma från det ryska kejsardömets stitI tande, tillhör nu furst Alexander Kotzoff-Massalsky och secundogenituren representeras af I furstarne Gortschakoff.