Göteborgsposten – 11 maj 1869, sida 1

pe TLTAIIRCHM. Såsom särdeles karakteristiskt tilläter jag mig särskildt framhålla, att ingen bland Stockholms riksdagsmän, hvilka i Andra kammaren antagligen borde representera eller bevaka hufvudstadens handelsintresse, tycktes hafva klart för sig, att detta hade ringaste gemenskap med norra banans riktning, eller att någon bana ens blef bygd, som kunde öka hufvudstadens affärsverksamhet. Hr Hierta, hvilken i egenskap af grosshandlare borde represenvera åtminstone ett litet hörn af Stockholms börs, hade i utskottet blifvit så tveksam i afseende på norra banans riktning, att han i afgifven reservation föreslagit att något bestämmande i berörda afseende icke vid denna riksdag måtte ega rum. Genom hr P. Murns afgäng hade Norrland förlorat sin skickligaste målsman. Han hade väl icke förmått att gifva kammarens beslut en annan riktning, men han hade gilvit åt debatten mera färg och styrka. Med den öppenhet som ligger i frih. v. Schulzenheims lynne, förklarade han — utan tvifvel till landtmannapartiets stora harm — att han varit, men var icke längre pessimist. På det myckna ordandet om faran för en ruin trodde han ej längre. Ett framåtskridande egde rum, och huru stora bekymmer missväxtåren än hade medfört, så hade de dock bidragit till en klok hushållning och framkallat en modigare arbetsamhet. Han vore ötverty