Göteborgsposten – 11 maj 1869, sida 1

Från Riksdagen. K. m:ts af statsutskottet tillstyrkta proposition angående upphörande såväl af tackjernstionden och andra deremot svarande tackjernsafgifter, som af de friheter i fråga om ränta eller rotering, hvilka vissa orter i egenskap af bergslager nu åtnjuta, blef, såsom förut omnämnts, i Lördags f. m. i första kammaren förkastad med 30 röster mot 28. Andra kammaren behandlade denna fråga mycket grundligt; en stor del af förmiddagen och ett par timmar på aftonen ätgingo, innan man kom ull något beslut. Representanterna från bergslagerna kämpade tappert, modigt unders ödda af hr C. A. Larsson, mot förslaget såsom i hogsta grad orättvist, då det ville lägga en grundränta på bergslagsbemmanen, hvilka de tyckte vara tillräckligt betungede af skatter förut. Finansministerns skäl, att man ej kunde aflyfta en börda från bergshanteringen, utan att kronan fick någon ersättning, och icke nu efterskänka vissa orters skyldigheter, då man för icke längesedan nekat andra bergslager samma förmån, samt att man endast nu vill återföra de förhållanden, som egde rum, innan tackjernstionden bestamdes, ville man ej lyssna till, och utgången blef omsider, att kammaren med 81 röster mot 60 afslog den kungliga propositionen, bradan frågan för närvarande förfallit. I fråga om grundskaiternas omsättning i penningar (förut äterremitteradt) bes-öt kammaren nu, på stalsut, kottets hemställan, att i en skrifvelse till k m:t anhålla, att de embetsoch tjonstemän, hvilka hädanefter utnämnas till sådana befattningar, med hvilkas innehasvande hittills följt förmånen att uppbära ränteeller tiondeanslag efter medelmarkegångspris jemte folsellönsersättring, icke må berättigas till någon sådan förmån u öfver den lön, som för befattningen blifvit i stat bestämd; dock att denna föreskrift ej tillämpas i afseende å sådana befattningar, för hvilka k. m:t fin