Göteborgsposten – 10 maj 1869, sida 2

hågor vederlades. Men man kan derför icke förneka att de ega sin grund i de närvarande tidsförhållandena, och är det derför som vi här framhållit dem. Emellertid må här meddelas följande notiser om de senaste dagarnes händelser, hvad dessa angå dels förhållandena på Irland, dels ställningen mellan Amerika och de europeiska stater, som befinna sig med detsamma i ett tillstånd af spänning, England och Spanien. I Cork på Irland har befolkningen genom upprepade demonstrationer gifvit tillkänna sina sympatier för den afsatte borgmästaren Sullivan, hvars upproriska tal vi förut omnämnt. En af Sullivans motståndare, alderman Lyons, mottog d. 3 d:s på qvällen ett bref, hvari han underrättades om, att han innan d. 15 skulle bli skjuten. I samma stad har en ny plundring af vapen egt rum. Det har förut omnämnts, att spanjorerna bemäktigat sig det amerikanska fartyget Mary Lowell, derför att det ville föra undsättning till de upproriska på Cuba. Alldenstund detta fartyg togs i engelskt farvatten, hvilket spanjorerna dock förneka, angår den saken särskildt England, som äfven reklamerat, hvarför dess mellankomst möjligen kan utjemna denna tvist. Men spanjorerna ha dessutom borttagit tvenne passagerare från det amerikanska fartyget Lizie Major, och härför fordrar man nu upprättelse. Regeringen i Washington skall hafva tillsändt sin generalkonsul i Havana depescher, enligt hvilka han skall kategoriskt fordra, att de båda passagerarne frigifvas och att Mary Lovell utlemnas till dess redare, i det Grant, om dessa fordringar ej uppfyllas, vill ögönblickligen öfverlemna åt den amerikanska eskadern, som erhållit en ansenlig förstärkning, att skaffa Förenta Staterna upprättelse. Spaniens cortes ha med en majoritet af 103 röster beslutat, att den romersk-katolska trosbekännelsen skall vara statsreligion. Derjemte har församlingen antagit förslaget om fri religionsutöfning med 164 röster mot 40. Ett af Castelar hållet tal till förmån för statens skiljande från kyrkan har blifvit i cortes med det lifligaste bifall emottaget. I Barcelona har upptäckts en carlistisk sammansvärjning. 36 personer blefvo häktade, deribland både högre och lägre officerare, hvilka dels befinna sig i aktiv tjenst, dels varit permiterade. Enligt Times skall majoriteten i cortes vara stämd för en förändring i regeringens sammansättning. Nordtysklands riksdag har med en obetydlig röstmajoritet beslutat, att den på grund af de förut omnämnda tilldragelserna i Gladbach arresterade deputeraden Mende skall försättas på fri fot. Våra läsare torde erinra sig, att Bismarck på det bestämdaste motsatt sig detta. Således ett andra nederlag för denne statsman. I Baiern råder f. n. en stark politisk rörelse, på grund af de förestående valen till dep.-kammaren, som d. 29 April upplöstes efter den 3-åriga valperiodens slut. De nya valen skola ega rum d. 12 d:s. De nordtyska tidningarne vänta sig ej något godt resultat för det nationala, d. v. s. det preussiskt sinnade partiet. På valmötena höras de hättigaste angrepp mot Preussen och yttringar af starkt misstroende mot furst Hohenlohes politik. Bland de mera framstående kandidaterna är äfven den fordne statsministern v. d. Pfordten, som måste afgå 1866, omedelbart efter alliansfördragets afslutande med Preussen. I Piordtens valprogram heter det bl. a.: Den vigtigaste frågan för Baiern är de tyska sydstaternas förhållande till Preussen. Jag fasthåller vid samma grundsats som under min ministertid: att det framför allt gäller Baierns sjelfständighet och oberoende, hvilka böra bevaras till hvad pris som helst både för Baierns egen och för den tyska framtidens skuld. Baiern bör derför icke under några omständigheter inträda i det nordtyska förbundet, hvilket visserligen kan bli en storpreussisk enhetsstat, men aldrig ett gemensamt tyskt statsförbund. I denna punkt skiljer jag mig från framstegsmännens parti och ansluter mig helt och hållet till det patriotiska partiet. Baiern kan aldrig inträda i något tyskt statsförbund. utan i förening med båda de tyska stormak. terna, Österrike och Preussen, aldrig med en a! dem blott. V. d. Pfordten korsar således öfver Pragersredens första paragraf, hvilker utestänger Österrike från Tyskland. Inom Ungerns dep. kammare har valts president, hvarvid partierna fingo tillfälle at mäta sina krafter. Deakpartiets kandidat, Pan Somssich, valdes med 246 röster mot 130 hvaraf framgår att det eger en betydade ma joritet. Dertill kommer, att oppositionen ej ä enig; alla försök att åstadkomma en förlikning mellan venstern och den yttersta venstern hi misslyckats, så att de röstade på hvardera sil