Göteborgsposten – 10 maj 1869, sida 2

gram till G.-P. för i Lördags berättade, att börsen i London var mycket upprörd i Fredags på grund af rykten om törvecklingar, som skulle ha uppstått mellan de båda makterna. Lyckligtvis lade sig snart den oroliga stämningen. Men det kan ej gerna undfalla betraktaren, att spänningen mellan England och Amerika är af synnerligt allvarsam beskaffenhet, mest derför att nationerna anse sig å ömse sidor kränkta. Det farligaste elementet i förvecklingen af denna art är oneklingen, då en sårad nationalkänsla kommer medi spelet. Amerikanare kunna ej glömma, att England, genom det understöd som det medelst kapares utrustande under kriget gaf de upproriska sydstaterna, i hög grad förlängde kriget. under hvars kostnader Förenta Staterna ännu sucka. Deras handel led äfven genom kaparne en stor afbräck, och man kan ej förneka, att amerikanarnes förbittning är helt naturlig. Det är derför ett axiom, att de skola vilja begagna första tilltälle att hämnas. ngland återigen hade ej nog mod att genomföra den politik, det genom Sydstaternas erkännande som krigförande part inslog, fastän det kunde haft Frankrike som trogen allierad och genom Sydstaterna kunde sprängt den stora unionen i tvenne hälfter, hvilka håda kunde blifvit mäktiga, men likväl ej nog starka att fördrifva England från dess amerikanska besittningar, isynnerhet som Sydstaterna alltid skulle förblifvit dess allierade. Det fordrades kraft och beslutsamhet att här välja det rätta politiska alternativet. England försummade ögonblicket. Det ville Sydstaternas seger, men hade ej nog mod att träda öppet på deras sida, utan nöjde sig med att genom kapares utrustande i hemlighet bistå dem och rikta sig samt skada Nordstaternas handel och sjöfart. Sydstaterna krossades och hota för öfrigt nu England kanske mera än Nordstaterna, så att ett krig med Albions ö endast skall ytterligare stärka Unionsbandet mellan Norden och Södern, genom att ena dem för ett gemensamt nationalt företag. Frankrike stod med sin arm6 i Mexico, färdigt att medverka till de af England önskade förändringarnes ernående; men öfvergats fegt af det Palmerstonska kabinettet. Napoleon sökte då att grunda en sjelfständig monarkisk stat under Frankrikes skyddskap, för att i en framtid kunna ha en fast operationsbasis mot den stora transatlantiska republiken. Försöket misslyckades, och den engelska pressen hånade öppet det fransyska försöket. Följden häraf är den, att Frankrike, som för ösrigt genom Englands förskyllan lidit en nåstan förfärande deconfiture mot Ryssland i Polen, hvars stora uppror England tvang Frankrike att lemna åt sitt öde, att Frank rike, sade vi, ej skall offra en son, för att b stå England i dess kamp med Amerika, som un botar det, Genom sitt oblyga koketteri med Bismarck, äfven sedan denne herre riktat i Slesvig ett dödshugg åt Englands politiska inflytande i Europa, har denna senare stat dessutom förverkat äfven andra europeiska makters aktning och sympati, så att Storbritanien skall nödsakas att antingen ensam utkämpa den stora striden eller ock nesligt friköpa sig genom Canadas och de vestindiska besittningarnes uppgifvande. Detta är elementer i den närvarande situalionen, som måste tagas i betraktande. Nordamerikanska regeringen känner dem mycket väl och stödjer sig på dem, väl vetande att itven England sjelft i detta fall vet sm egen i olerade ställning. Man kan derför icke unKÖ —