Göteborgsposten – 30 april 1869, sida 1

2— ———— ett sådant förslag derföre, att det icke uppfyllde all önskningar. Sedan utan vote:ing förkastats grefve H. Hamil tons yrkande, antogs med 89 röster mot 21, som vore för afslag, förslaget att hvila till vidare grundlagsen lig behandling. I Andra kammmaren fattades samma beslu utan votering. Hoär Ahlgren och Leffler ogillade den nya föreniogsakten, den förre hufvudsakligen emedar han ansåg åtskilliga bestämmelser vara stridande mo! grundsatser af jemnlikhet och sidoordnad ställning, hvarpå de Förenade rikenas inbördes förhållanden borde vara byggda, och den senare på samma skäl som hr Almqvist anfört i sin reservation och som vi ofvanföre aniydt. Statsrådet Berg upptog till besvarande de gjorda invändningarne. Komsicas betänkande vore utarbetadt med full aktning för Norges rättigheter. Den omständigheten, att ett unionsparlament icke inrymts i förslaget, borde väl dock icke utgöra ett skäl att förkasa detsamma och hindra att man toge ett steg till förbättrande af det unionella förhållandet. En at de vigtigaste invändningarne vore, att enligt förslaget Sverige ej ensamt skuile få bestämma Öfver sin grundlag, men en sådan verkan måste, i mer eller mindre mån, hvarje union framkalla. Hr N. Larsson instämde i hvad statsrådet Berg yttrat och försvarade åtskilliga af de klandrade detaljbestammelserna, dervid uttalande den öfvertygelsen, alt ett unionsparlament med den inskränkta besogenhet, som 1859—1860 års riksdag velat åt ett sådant anvisa, skulle vara al föga gagn. Statsutskottets utlåtande om grundskatternas omsättning i penningar samt om dessa skatters kapitalisering och aflösning m. m. förevar äfven i förmiddagens sammanträde i Andra kammaren, som dervid till största delen gillade detsamma. Hvad beträffar frågan om beräkningsgrunden vid omsättningen, i hvilket afseende utskottet föreslagit medelvärdet mellan 1834-1853 årens medelpris samt 1862 års medelmarkegångspris, godkändes utskottets förslag med 69 röster mot 68, som afgåfvos för en af hr C. A. Larsson i utskottet afgifven reservation, i hvilken såsom beräkningsgrund förordas det i senast granskade jordebocker införda, genom lörordn. d. 11 Maj 1855 bestämda medelvärde. Voto:ing anställdes ock om de afstyrkta framställaingarne ang. geundskatternas kapitalisering eller aflosning, och algafvos dervid för utskottets förslag 81 röster samt oo för hr C. A Larssons reservation, åsyftande istågavarande skatters aflosning medelst obligationer af allmänna hypoteksbanken och de särskilda bypoteksföreningarne. Hvad utskottet hemställt angående reglering af ersättningen för ränteoch tiondeanslag till embetsverk m. m., återremitterades till vinnande af ett tydligare upps:äldt förslag. Slutligen antogs efter någon öfverläggning lagutskottets förslag om en särskild skogslagstiftning för Gotland. Onsdagens aftonsammanträden. Första kammaren behandlade under astonens sammanträde stateutskottets ofvannämnda utlåtande i fråga om grundskatternas omsättning m. m. Kammaren biföll utan anmärkningsvärd öfverläggning utssottets förslag. — Samma utskotts utlåtande i anleiniog af K. M:ts proposition ang. förnyadt forslag till normal afloningsstat och till staten å ölriga utgifter och omkostnader vid tullverket för år 1870 zodkändes, till största delen utan diskussion, med undantag af tredje punkten, i hvilken utskottet tillstyrkt riksdagen att hos K. M:t avhålla om utredning huruvida icke genom förändring af gällande föreskriser rörande leverering af tulluppbörden från laadsorten kameral-departementschefsembetet i tullstyrelsen må kunna iodragas. Denna punkt afslogs på yrkarde af hr L. af Ugglas och hr Bennicb. Den af K M:t uppgjorda normalstaten för tullverkets persunal har således blifvit förkastad af kammaren, som i otverensstammelse med,hvad utskottet i sjunde punkeu af utlatandet föreslagit, beslutat att anhålla hos K. M:t om ett nytt förslag till normalstat i den syftning att staten ej må bestämmas till större belopp än deu 1868 utgjorde, lönerna inom tjeostegraderna jemuaere ordnas samt aflöningen genom tjenstgöringspenningar afpassas efter göromålens mängd och beskaltenhet. Hr Bennichs yrkande att denna punkt skulle afslås och kammaren jorklara att den, utan att ingå ! närmare granskning af den föreslagna staten, ville bevilja den summa K. M:t begärt för år 1870 behämpades af hrr C. G. Morner och L. af Ugglas och Mhträddes ej heller af någon annan talare. Eltte punkten, i hvilken utskottet framställde de grunder det ansett böra tillämpas i fråga om tulltjenstemärC nens afloning, godkändes vå yrkande af hr L. af n Ugglas, dock först genom omröstning med 43 röster j h mot 26. a Till bestridande af kostnaderna för en undervisI få ningskomites arbeten har statsutskottet i afgifvet mej a morial tillstyrkt att riksdagen måtte bevilja en sum5; ma af 5,009 rur. Hr Berlin yrkade afslag å utskottets hemställan, äfvenså hrr Geijer, Beckman och C, Ekman, dels derföre att komitens uppdrag skulle blifva alltför vidsträckt, afso så väl folkskolan som elementarläroverket och de tekniska läroverken, dels lerföre att utskottet föreslagit att komilens arbete skulle gå ut på att ordna undervispingsvåsendet i en mera praktisk riktning än som nu är fallet. Bifall ull förslaget yrkades af hrr Arrhenius och v. Essen. Ä Ar Hasselrot ville återremittera memorialet. Memo55 ialet asslogs utan omrostning. — Samma utskotis Ö atlätande, tillstyrkande bilall till K. M:ts proposition t om anstånd med batalningen af 1868, 69 och 70 års I IX enuniteter, godkändes, efter någon öfverläggning med 39 röster mot 26. Minoriteten röstade för afslag å bo itlåtandet. gi