Göteborgsposten – 12 april 1869, sida 1

son Halnes och Mill Adacker, dervid biträdda af Rohdeska teatersällskapet, som gifver den omtyckta Jolinska komedien Min hustru vill ha roligt. Skridskomajestäten utföra, enligt hvad programmet i dagens tidning utvisar, flera af sina mest omtyckta nummer, och det lyckade balettdivertissementet En karnenevalsafton, som rönt mycket bifall de gånger detsamma gifvits å Mindre teatern, skall utan tvitvel komma att taga sig än bättre ut å den stora och rymliga scen, som för attonen begagnas. Arbetareföreningen hade i går afton i Exercishuset en af omkring 900 personer besökt tillställning, till förmån för byggnadsfonden. Tillställningen, som anordnats af en enskild föreningsmedlem, väl känd för sin förmåga i arrangementer af denna art, var en bland de mest lyckade, som föreningen hittills haft. Under densamma höllos föredrag af hrr S. V. Rubenson och M. Rubenson, hvarjemte ett sällskap förträffligt neger-maskerade ministrels uppträdde och föredrog några med verklig virtuositet utförda stycken, sång och musik, ur sitt konsertprogram, hvilka väckte ett oerhördt jubel. Derpå börjades dansen, som fortgick tills omkring midnatt, då de deri deltagande åtskiljdes i allo belåtna med sin så angenämt tillbragta afton. I Göteborgs Sparbank har under förflutna veckan insatts i 291 poster 18,541 rdr och uttagits i 195 poster 17,060 rdr 52 öre. Göteborgs Läraresällskap hade sin vanliga månadssammankomst förliden Lördag. Diskussionen rörde sig om det redan vid ett föregående möte behandlade ämnet: Kursläsningen jemförd med klassläsningen. Sedan ordföranden, rektor Heurlin, redogjort för diskussionen vid sista sammanträdet, sökte han i ett särdeles sakrikt och med uppmärksambet afhört söredrag att bevisa klassläsningens företräde framsör kurslåsningen. Vid all undervisning hade man att märka preparation, hemarbete och examen eller kontroll öfver hemarbetet. Preparationen ansåg talaren vigtigast af dessa 3 momenter. Vid klassläsningen kunde lärjungen mycket noga förberedas på ett visst pensum, då vid kurslasningen klassen sönderföll i 4 till 10 lexlag, hvarigenom det blefve läraren omöjligt att äfven pa halfannan timma mera än examinera de lärjungar, som önskade taga olika kurser. Kursläsniogen uttröttade läraren och vore för honom pinsammare än klassläsningen, ty det lefvande ordet kunde icke göra sig gällande. Såsom ett praktiskt bevis på sanningen af sin åsigt ville tal. påpeka Nya elementarskolan i Stockholm. Den grundades 1828, behöfde endast hafva ungelärligen 100 elever, kostade staten årligen 15,000 rdr. Lärarnes antal var 8. Stockholms öfriga åroverk hade 24 lärare, 456 lärjungar, kostade staten 34,000 rår årligen. Och huru hade då Nya elementarskolan fyllt sin plats säsom en offentlig lärd skola? Jo, trots alla dessa fördelar bade under de första 30 åren endast 40 af dess elever blifvit studenter. Stockholms gymnasium afskickade deremot i medeltal 16 studenter årligen. Ett auktoritetsbevis mot kursläsningen kunde ock anföras. Sverige är det enda land, der den begagnas. Det enda fall, der kursläsningen kunde lemna ett godt resultat, vore vid specielt tekniska inrättningar. Lektor Blomstrand erböll derpå ordet. Skolan vore en uppfostrings-, icke en undervisnings-ans:alt. Läraren var ledaren, styraren af densamma, derföre vore han magister (jfr magister equitum). ej doktor. Examen voro en högtid, tentamen en pröfning, men kursläsningen behöfde icke vara ett idkeligt tenterande. Kursläsvingen grundade sig på samma princip som den Pestalozzi och Lancaster upptagit i sina systemer. Kursläsningen vore den enda rätta, då den rätt skötes. Den lifvade alla lärjungarne. D:r Lindehn uppträdde till försvar för kursläsningen. Lärjungar, som efter en annan metod varit ohjelpligt förlorade, hade ryckts med genom denna. Tidsförlusten vore ingen. Under det han i ett särskildt rum tenterade ett lexlag. läste en annan larare med de öfriga. Tal. ansåg derjemte kursläsningen synnerligt välgörande vid de lägre klassernu. Lektor Lindeberg var af en annan äsigt. Kursläsningen vore lämpligast i de öfre klasserna. Hvad beträffar studentantalet från Nya elem.-skolan, så bevisade detta intet. Skolan bade bildat medborgare, icko en särskild kast af sådana. De studenter, som lemnat det läroverket, vore goda, Detta var talarens erfarenhet. D:r Johansson ansåg, att man hos barnen ej för mycket borde vädja till deras ambition. Ambition vore lika med hederskänsla, vore då god; men ock lika med äregirighet och då fordomlig. Kursläsningen vädjade för mycket till ambitionen. Hans erfarenhet under 3 års tid (åren 1864—1866) såsom kurator var, att studenterna från Nya elem.-skolan bade lägsta betygen, Han instämde till alla delar i rektor Heurlins omdöme. Rektor Leffler gjorde detsamma med förändrande af ordet preparation till kateketisation. Barnet framställer ejelf frågor; man bör alltså följa naturens vägvisning. Sedan ett par talare uppträdt och vidare utvecklat sina förut framställda åsigter, afslutades mötets diskussion. Skarpskyttekären. Enl. tillkännagifvan1 2.11— AAA4TL8