Göteborgsposten – 12 april 1869, sida 1

blott skall rätta sig efter det ämne, hvari det utföres, utan äfven att en öfverensstämmelse måste ega rum mellan hufvudformen och dess delar, likasom mellan formen och föremålets bestämmelse. Harmonien kallas öfverensstämmelse mellan formen och dess olika delar, och den falska restaurationen af Laokoonsgruppen framhölls såsom ett exempel på bristande harmoni. Föreläsaren gaf en framställning om hvad enhet inom ett konstverk vill säga, men framhöll att enheten måste omvexla med kontraster, dock sådana kontraster som synas ha vuxit ut harmoniskt ur föremålet sjelft. I sammanhang härmed framhölls huruledes frihandsteckningen gör ett bättre intryck på skönhetssinnet än den strängt matematiska konstruktionen, emedan man känner att genom densamma går ett pulserande lif. Jemte enhet måste finnas en regelbunden omvexling; då i denna omvexling motivet vänder åter, måste detta ske så Tiar, att man erfar en lefvande, sig sjelf lik och derför återvändande tanke. Detta är den grundsats, hvarpå rhytmiken hvilar, men det rhytmiska måste å sin sida utgöra ett i sig sjelft afslutadt helt, något, hvarpå föreläsaren gaf flera exempel. Vidare måste föremålet, för att vara helt, vara deladt i mindre delar, hvilka af ögat kunna omfattas. Detta kallas för artikulation, på hvilken den menskliga kroppen utgör det främsta beviset. Öfverskådligheten hos ett skönt föremål betingas af symmetrien och proportionen. Symmetrien består deri att den ena delen är en spegelbild af den andra. Det latinska korset, med sin ena längre arm, är ett exempel på den enkla symmetrien, det grekiska ett exempel på dubbel symmetri. Symmetrien är det sätt hvarpå enheten går öfver i mångfald. Hvad åter proportion beträffar definierades denna som delarnes olika förhållande till hvarandra och till det hela. Såsom. exempel på huru illa symmetrien tar sig ut utan proportion, framhölls ett fönster, i hvilket fönsterpost och tvärstycket utgöras af ett grekiskt kors, hvaremot ett rektangulärt fönster med ett latinskt kors, d. v. s. der den nedra delen af fönsterposten är längre än de öfriga armarne, gör ett tillfredställande intryck. På tal om proportion framställdes äfven den s. k. skönhetsproportionen, hvilken vi öfverallt återfinna inom naturen. Den uttryckes sålunda: den mindre delen skall förhålla sig till den större, såsom den större till det hela. Sönderdelar man proportionerna i en menniskokropp, ända från fingrarne till gestalten i dess helhet, återfinna vi denna lag, hvilken uttryckas genom siffrorna 3: 5 — 5: 8 — 8: 13 13: 21 0o. 8. v. i oändlighet. Denna skönhetsproportion, som t. o. m. återfinnes i nervaturen i bladen, var aldrig medveten hos de grekiska konstnärerna, ej heller hos de äldre mästarne, men går igen öfverallt. — Slutligen finna vi för djur motvigtens, lag hvilken gäller då vi betrakta dem en profil, medan symmetriens lag gäller då vi betrackta dem en face. På grund af hvad sålunda blifvit framhållet uppställde föreläsaren deref.er kompositionens lagar. Sålunda skola hufvudformerna af det föremål af hvilket ornamentet är hemtadt framhållas. Hvad som är ofvan ordnadt skall klarare framställas än det underordnade. Kontrasterna böraj användas och vara af den natur att de ömsesidigt framhålla hvarandra. De få ej vara omotiverade utan en följd af naturens gång och utväxa mildt ur föremålet sjelft. Ornamentet får aldrig hindra det ändamål med det föremål som skall prydas och måste hvila på sträng matematisk konstruktion åt hvilken det ger lif genom sin frihet och otvungenhet. Det är derföre som frihandsteckningen är af så stor vigt. Man kan ej fatta en skön form och dess betydelse, förrän man lärt sig afteckna den. Så länge man ej kan afteckna formen är man slaf at densamma. Hvad som gjorde de antika nationernas storhet inom konsten var den allmänna kunskapen i frihandsteckningen. Den gjorde det dagliga lifvet utomordentligt starkt, friskt och sundt, ty detta var ej främmande för det sköna. Handtverkaren begagnade aldrig schamplun och detta gaf Jif åt de ornamenter han utförde. Vid sidan af flera andra berättigade läroämnen, såsom t. ex. gymnastik, är sålunda frihandsteckningen en nödvändig länk i vår första bildning. Nya Teatern. En Afskeds-föreställnine gifves 8 denna teater i afton af hr Jaa