Göteborgsposten – 6 april 1869, sida 1

till ett belopp, somj närmare motsvarar den afsedda verkliga kostnaden. E. Sparre ansåg, att det kunde bli ganska äfventyrligt att öfverlemna åt fattigvårdsstyrelsen att bestämma beloppet af de här omnämnda fattigvårdsbidragen och trodde att de skattdragandes eget intresse kräfde att ett sådant förslag ej blefve lag. Hr Sprengtporten ville bibehålla det nuvarande stadgandet dels derföre att det ganska ofta inträffade, att jordegaren ej kunde hindia inflyttningar på sina egor och derför ej heller borde vidkännas större bidrag till desse fattiges underhåll än kommunernas öfriga medlemmar, dels derföre att tillåtolsen till inflyttning ganska ofta vore en ren barmhertighet, som ej borde på detta sätt lönas. Begge dessa talare yrkade afslag å punkten från och med orden: dock att till och med Åverkliga kostnaden. Hr v. Kock framställdo ett särskildt förslag, euligt hvilket tillskettsafgiften, då den kommer i fråga, skulle uttaxeras på kommunen evligt de i kommunalförfattningen föreskrisve grunder för kommunalutskylderaas utgörande. Punkten godkändes med undantag af dess senare del från och med orden dock att — —4. Efter en långvarig diskussion bifölls slutligen äfven tredje puukten med 30 röster mot 26. Denna punkt har följande lydelse: kostnaden för en sådan person (betilares) sorslande från den ort, der han anhälles, till länets residensstad och hang försändande till arbetsinrättning, kronohäkte eller arbetskär bekostas af staten. I sista punkten hemställer utskottet: hatt riksdagen måtte i underdånig skiifvelse anhålla, det K. M:t täcktes låta öfverse nu gällande förordningar om fattigvården i riket samt om lörsvarslösa och till allmänt arbete dömda personer samt låta utarbeta nya förordningar derom i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ofvan föreslagna grunder, äfvensom utt K. M:t täcktes för riksdagen framlägga förslag till de förändringar i kommunelförfattningarne, som till följd af nu föreslagna forändringar i fattigvårdslörordnivgen kuuna finnas erforderliga. På yrkaade af hr Hans Wachtmeister godkändes punkten med uteslutande af orden afvensom att K. Mt — — — — — — — kunna finnas erforderliga. Andra kammarens föredragniogslista i Lö:dags afton upptog tvenne ärender, som föranledde långa diskussioner, neml. frågan om landstings rätt att utse sin ordförande, om främmande trosbekännares rättighet att deltaga i kyrkostämmas beslut i den församling, der han är skattokrifven, och slatligen frågan om pastors sjelsskrifvenhet som ordloraude i skolråd. Beträffande den första frågan hade lagutskottet afstyrkt motionen. Orimligheten deraf, att landstinget saknar rätt att sjelf utse ordförande frambölis emellertid på ett särdeles bjert sätt af flera talare; såsom hrr Ahlgren, som formulerade ett förslag till stadgande i detta afse nde i hufvudsaklig öfverens stämmelse med motionärens förslag, Siljestrom, som frågade med hvad rätt städernas stud fullmäktige ta utse sin ordförande, då landstingen förnekas detta, Svensn, Ola JOasson, And. Jonsson, Por Nilsson i Espö, Uller, Per Nilsson i Råby och Medin, hvilka icke blott intygade att ett ganska bestämdt missnöje uttalat sig i landet, rörande denna bristsällighet i sorordningen om landsting, utan äfven visade farorna detaf, att regeringen skall tillsätta ordf. Det kan nemligen tänkas, att vi sioge on 10ze ing, som på al.t möjligt sätt ville begränsa landstingens verksamhet och inskränka den till en obetydlighet; hvad vore då lättaro för en sådan regering än att välja ordförande, som ginge regeringens ärender? Dessutom vore det en inkonseqvens, att landstinget får utse vice ordf., men icke ordf.; vore denna korporation myndig till det ena, måste den väl ock vara dot till det andre. Hr Ribbing försvarade utskottet, men lyckades dock ej bättre, än att hr Ablgrens förslag antogs med 115 röster mot 36. Efter voteringen begärde hr Hierta ordet och uttalade den förhoppning att Första kam maren, då denna fråga der förekommer till behandling, måtte b sinna att landstengen ansetts tillrack. igt myndiga för att tillsätta halfva lagstiftande sörsa m lingen, (Första kammaren), men förklarats inkompetenta att välja egen ordförande! — Dessutom bifoll kammaren legutskottets förslag, i anledning af brr Hessles och Per Nilssons i Espö motioner, att land:tingsman icke må tillgodonjuta annan godtgörelss för inställelse vid landstingets möte än kostnadsersattn ng för resan fram och åter, beräknad efter skju:slega tor två hästar, der icke jernväg eller ångbåtslägenhet är att tillgå, i hvilka senare fall första klass platser bestås. Rörande den andra af ofvannämnda frågor, talade hrr Siljeström, And. Aug. Andersson, Hedlund och P. Olsson från Helsingborg för morionärens, hr A. Dicksons, förslag, att hvar och en, som har rösträtt på kommunalstämma och rådstuga, äfven måtte få rätt att deltaga i kyrkostämmas ö!verläggningar och beslut. Utskottets afstyrkande förslag, som und istöddes af hrr Ribbing, Kolmodin, Rosenberg, A. v. Proschwi:z och Magnell, godkändes dock slutligen utan votering. Frågan vm pastors sjelfskrifvenhet som ordförande i skolrådet hur alltsedan år 1865 förekommit vid hvarje riksdag, utan att blifva tillfredsställande löst. Vid förra riksdagen framställde lagutskottet förslag till förändring af 23 8 i sorordn. om kyrkostämma, men första kammaren lörkastade detsamma. I år hade utskottet afstyrkt väckt förslag i samma syfte, under förmodan att äsigterna ej sedan förra riksdagen förändrat sig. Hr Ahlgren, som reserverat sig mot detea beslut, hade upptagit det bufvudsakliga af lagutsko:tets förslag vid förra riksdagen och yrkade pu älven bifall dertill. Han understöddes deri af herrar Sv.n Hansson, Rylapder (Motionärer i frågan), Siljeström P. Olsson från Helsingborg och Jonas Andersson och blef detta äfven kammarens beslut genom votering, som utföll med 70 röster mot 28, hvilka voro för betänkandet, som eudast förordades af hr Ribbing. I öftigt godkände kammaren nigra betänkanden, i hvilka yrkades afslag å väckta motioner af mindre vigt. — Kammaren åtskiljdes först kl. half 11 e. m. — — —