Göteborgsposten – 5 april 1869, sida 1

——U—ä— R e— — dade instruktioner, hvilka åter icke äro häuförliga hvarken till allmän civil-, kriminaleller kyrkolag eller till de kommunallagar, hvilka af konung och Riksdag gemensamt stistas, hvadan sålunda Rikedagen torde sakna grundlagsenlig befogenhet att besluta det af motionären föreslagna, förberörda tillägget i ifrågavarande kommunallag. Reservationer äro anmälda af grefve E. Sparre, hrr Faxe, von Gegerfelt. Asplund och Hederstjerna. Hr Ribbing, med hvilken grefve J. O. Mörner instämt, yttrar uti skriftligen afgifven reservation att, då stadsfullmäktige äro representanter af kommunen i dess sjelfstyrelse, men intet vare sig förslag, anbällan eller opinionsyttring från stadsfullmäktige sjeltva blifvit framstäldt till en sådan ändring af författningen, som motionären föreslagit, samt vidare förslag till ändringar i gällande bestämmelser angående öfverstäthållare-embetet äro under utarbetaing, så finnes intet skäl att för närvarande bifalla den ifrågavarande motionen. Hr Beckman har låtit anmäla, att han ej deltagit uti ärendets behandling inom utskottet. Samma utskott har under d. 31 Mars afgilvit utlåtande i anledning af väckta motioner om ändring i gällande stadganden i fråga om skyldighet att bygga och underhälla vägar och broar. I fråga om de föreslagna förändringarne i stadgandena rörande vinterväghållningen, hemställer utskottet, att riksdagen må hos K. M:t anhålla, det täcktes K. M:t låta tillvägabringa den utredning, som erfordras för bedömande af den föreslagna förändrineng verkningar inom de särskilda orterna, samt derofter till riksdagen göra den framställning i ämnet, hvartill omständigheterna må finnas föranleda. Rörando vägledningen innehåller samma utlåtande ett förslag till ny förordning, hvars antagande uvskottet föreslår att riksdagen mätte för sin dal besluta. Första kammarens tillfälliga utskott N:o 2 har uti afgifvet utlåtande, med anledn. af Andra Kammarens bifall till hr Widells motion om ett lotslartygs förläggande under Skageo, bemställt, att Första Kammaren måtte för sin del besluta, att Riksdagen måtte uti underd. skrifvelse anhålla, det K. M:t, efter behörig utredning af de fördelar, hvilka kunna tillskyndas sjölarten genom tillräckligt bemannade lotsfartygs törläggande under Skagen, och de kostnader, som dermed blolve förenade, täcktes taga i nådigt öfvervägande, huruvida skäl förefinnes att al den tillgång, som fyroch båkmedlen lemna, bekosta utrustandet af sådana fartyg samt i sådan händelse låta vidtaga de derför erforderliga åtgärder. De gemensamma voteringarne rörande statsregleringen och bankovinsten försiggingo i Lördags och lemnade följande resultat: Med 157 röster mot 1381 beslöts, att, enligt K. M:ts förslag, till utrikesdepartementet skall under nu instundande statsregleringsperiod utgå: 440,000 Rdr, hvaraf till ministerstaten 340,500 och till skrifmaterialier, expenser och extra utgister 50,000 Rdr. Mi.noriteten önskade sistnamnda 2:ue summor sälunda fördelade: till ministerstaten 3 16, 800, till skrismatrialier m. m. 56,500 och anslag till öfvergående utgifter 17,200 Rdr. I Första kammaren afgåfvos 107 ja och 11 nej, i Andra kammaren 50 ja och 120 nej. Anslaget under fjerde hufvudtiteln till Indelia Arm6ens vapenöfningar bestämdes enligt K. M:is proposition, till enahanda belopp som i nu gällande Riksstat är upptaget, eller 884,000 Rdr 48 öre, med 168 röster emot 124. Nej-propositionen innehöll anslagets nedsättande för 1870 till 442,000 Rdr. I Första kammaren röstade 113 ja och 4 nej, i Andra kammaren 55 ja och 120 nej. Den af Kongl. Maj:t till befästningsarbetena vid Oxdjupet eller Fredriksborgssundet för 1870 äskade summa af 117,400 Rdr nedsattes till 87,400 Rdr, genom 192 nej mot 99 ja. I Första kammaren räknades 80 ja och 88 nej, i Andra Kammaren 19 ja och 154 nej. Till skarpskytteväsendets befrämjande hade Kongl. Maj:t för 1870 äskat ett belopp af 90,000 Rdr; genom 201 nej mot 89 ja nedsattes detta anslag till 70, 0 0. Rdr. I Första kammaren afgäfvos 20 ja och 98 nej, i Andra kammaren 60 ja och 103 nej. Med 182 nej mot 105 ja beslöt Riksdagen, att, med afslag å K. M:ts nådiga framställning om användande för krigsfartygs byggande af medel från anslaget till Lotsoch fyr-inrättningen, i underdånighet anhålla, att K. M:t ville af de bebällningar, som vid innevarande års slut kunna finnas å öfriga reservationsanslag å femte hufvudtiteln, låta till krigsfartygsbyggnadsfonden öfverföra så stort belopp, som för år 1870 må vara såsom bidrag för nämnda fond erforderligt. I Första kammaren röstade 24 ja och 92 nej, i Andra kammaren 81 ja och 90 nej. Med 174 nej mot 110 ja nedsattes det å Femte nufvudriteln upplörda reservationsanslag till durchmarseh-kostnader från 30, o00 till 20, OOO rdr; minoriteten ville dess minskning från 30, O00 till 27.00 rdr. I Första kammaren afgäfvos 96 ja och 23 nej; i Andra kammaren 14 ja och 151 nej. Mod 158 nej mot 118 ja afslogs det begärda an slaget af 3,000 rdr till arvoden för ingeniörselevers undervisande vid Krigshögskolan. I Första kammaren afgålvos 78 ja och 85 nej, i Andra kammaren 40 ja och 123 nej. Anslaget till K. teatern, 60,000 rdr bibehölls vid oförändradt belopp, genom 170 röster mot 120; minoriteten röstade för anslagets nedsättande till 50,0v0 rdr. I Första kammaren afgäfvos 102 ja och 13 nej, i Andra Kammaren 68 ja och 107 nej. Med 147 nej mot 116 ja nedsattes den af Kongl Maj:t föreslagna pension, 400 rdr, åt vaktknekten vid Jlänscelllängelset i Wexiö S. G. Pettersson till 200 rdr. I Första kammaren afgåfvos 70 ja mot 35 nej, i Avdra kammaren 46 ja mot 112 nej. Med 146 nej mot 106 ja nedsattes den för vaktkn kten vid straff-fångelset i Warberg B. C. Quist äskade pension af 300 rår till 150 rdr. I Första kammaren afgafvos 70 ja mot 33 rej, i Andra kammaren 36 ja mot 113 nej.