Göteborgsposten – 12 mars 1869, sida 1

Fran Riksdagen. Uoder Onsdagens sförmiddagsplenum fortsatte Kamrarne hufvudtitlarnes behandling, hvarvid Första kammaren hunnit till några punkter på den åttonde och Andra kammaren afslutat den sjunde. Det ämne, som egentligen väckte någon större uppmärksamhet i Första kammaren var det i femte punkten af åttonde hufvudtiteln gjorda förslaget om tillsättande af en kommäd af sakkurniga män äfven utom skollärareyrket, med uppdrag att utarbeta förslag till undervisningsväsendets ordnande i allmänbet och dervid sä:skildt taga i osverrigande elementurskolans och folkskolans omfattuing och inbördes förhållande samt i hvad mån och på hvad sätt de böra af staten bekostas eller underatödjas. Detta förslag gaf anledning oll ett återupplifvande af den gamla striden om de olika skol-ystemen. Den nuvarande skolordningen anvföls ganska häftigt af hr Arrhenius, som icke allenast klandrade fördelningen af vis:a läroämnen, utan äfven och isynnerhet realliniens förening med den lärda linien afvensom grunderna för de tekn ska skolornas undervisningssätt. Ian förordude dertör tillsättande al en komitg, och i denna åsigt ins ämde frih. von Essen, brr Montgomery Csderhjelm, Hasselrot och Thorburn. Deremot försvarades gållande skolordning af statsrådet Carlson, grefve C. G. Mörner och delvis af hr Hazelius, som ilrigt förordade återinförande af en skolafgift. Grofve Henning Hamilton önskade frågau återremitterad, och brer Berlin och Lilliehöök löreslogo, art riksdagen ville anhålla, att K. M:t täcktes taga i ö verväganue, buruvida ej den till tolkskolorna utgående kapitationsafgiften samt öfriga anslag af statsmedel målte såsom b stämda bidrag öfverlemnas till de folkskolor, som visades vara behörigen ordnade, och i detta afseende till nästkommande riksdag aflemna proposition. Förslaget återrem tteraues med 51 röster mot 28, som röstade för afslag. För öfrigt har Första kammaren, liksom den Andra, höjt extra anslaget till ekonomiska karteverket till 60,000 rdr. Statsutskottets förslag att för 1870 års omkostnader vid jeravagstrafiken må anvisas ett förslagsanslag af 4,300,000 rdr bilölls af Första, men aterremitterndes af Andra kammaren för att få Ira gan behandlad i sammanhang med jeravägstrafikens utgifts-tat. Anslaget till teknologiska institutet, 75, 000 rdr, bifölls af begge kamrarne, i den Andra dock med det tillägg, att K. M:t skulle ega att förordna så väl om Järarnes löneförmåner som om undervisningsskyldigheten emellan föreståndare och lärare samt emellan de senare inbördes. Anslaget af 3,000 rår till arvoden för ingeniörselevers undervisande vid krigshögskolan b folls af Första, men afslogs af Andra kammaren, som ansåg denna undervisning kunna och böra meddelas vid teknologiska institutet. Vid behandlingen i Andra kammaren af Sjette nuivudtiteln uppstod rörande Anslaget till IKgl. teatrarne en vidlystig diskussion, som nåstan upptog hela sammanträdet. Åtskilliga motionärer halva föreslagit utt dotta anslag, nu utgående till belopp af 60, O00 rår, måtte antingen alldeles indragas eller ock nedsättas till alternativt 30,000 eller 25,000 rdr. Slaisutskot et har hemstält, att alla dessa yrkanden måtte lemnas utan afseende, hvilken hemställan äfven godkändes af Första kammaren, hvarvid blott grefve at Ugglas erinraae om det osormliga deri, att det ifräågaranue anslaget vo:e upptaget under finansdepartementet, då chesen öfver nämnde departement ej vore i wlIfall att derösver utofva någon kontroll. Med afscende derå, att teatrarnes skuld stigit så betydligt, forekom tet tal, att, då otvifvelaktigt det allmänna måste komma emellan för uppgörandet af skulden, sadant borde ske innan skuldsättningen gått så långt, av man hvarken kunde eller ansåg sig vilja lemna bsänd. Dea diskussion, som inom Andra kammaren uppstod rörande denna sråga, öppnades af hr Ös:tman, hvliken yrkade anslagets nedsättning till 50,000 rdr. — Hr Liss Olof Larsson, motionär i ämnet, erhöll derefter ordet. Redan vid remissen afsin morion bade han fått uppbära klander för densamma, men hvarken detta klander eller det hån och atloj, hvartör han otvifvelaktigt utsatte sig, skulle asskra ka honom från att yttra siva tankar. Hans afs: var endast att få bort anslaget, men icke teaterns omintetgörande, ty kenske kunde äfven af den något godt åstadkommas. Med styrelsen, denna parasitväxt på teatern, uttalade han sitt miss Öje, ty han hade anställt forskningar i fråga om teaterns förvaltning, hvilka ledt till sådana upplysvingar, att ban ej vågade omnämna dem för kammaren. Men om styrelsen vore ett o ing. så vore den dyra elevskolan också ett oting, såväl för teatern som landet, ty der försökes att på artificiel våg göra barnen till skänespelare, på samma gång som de invigas i kulissernas mysterier; men fl rtalet af dem blefve ej skådespelare, utan den, som studerat samhällets skuggsidor, vissto hvart de i stället togo vägen. Älven klandradtal. den dekorationslyx som utvecklades vid teatrarne och de böga afloningar, som betungade desammeBeträffande teatrarnes estetiska uppgift, så ville han icke så mycket yttra sig deröfver, ty han vore i detta hänseende icke lika mycket hemmas add som i det ekonomiska. Dock ansåg han, att moraliska känslor skulle bemtas ur ädlare källor än teaterns, och då han sökt bildning der, hade han endast sett sjunkande skepp, teater åska, fäktning med värjor och dylikt samt gått derifrän Fkadan som han kommit, men med ett nytt bevis på mensklig dårskap och :äfänga. Men han hade sett andra skådespel hemtadur verkligheten, nemligen exekutiva auktioner för kronoutskylderna, Acch med minnet af dem hade han j hjerta att bevilja detta anslag, men skulle, för att