Göteborgsposten – 11 mars 1869, sida 1

skap och hat. Men märk väl, min herre, att jag ej antastar GCrrols redlighet. För hundra tusen francs kontant upplagda på bordet, skulle han ej släppa en fånge lös ... Men han skulle kunna undansnilla tio anklagade från rättvisan i den enda förhoppning att kunna lägga ut en snara för mig, för mig som han hatar. Huru mycket förklarades ej af dessa ord, till huru många hittills mörka gåtor gåfvo de ej klaven?... Men domaren kunde ej följa den unge polisagenten på detta område. — Det är nog, sade han till honom, gå in i salongen några minuter medan jag kläder mig; sedan skall jag följa er... Jag skall skicka efter en vagn; det är nödvändigt att jag skyndar mig om jag vill träffa generalprokuratorn idag . vanligtvis omsorgsfull om sin toalett ända till småaktighet, använde herr Segmuller denna dag ej en qvarts timma derpå. Snart visade han sig i rummet, der Lecoq väntade honom och i kort ton yttrade han: — Iåtom oss afresa! De skulle just stiga upp i vagnen, då en betjent, hvars omsorgsfulla klädsel visade att han var tjenare i en god familj, hastigt närmade sig herr Segmuller. — Ah! det är ni, Jean, sade domaren, huru är det med er herre? — Allt bättre. Han skickade mig hit för att erfara nyheter och fråga er, min herre, huru saken står.