Göteborgsposten – 8 mars 1869, sida 1

till samtlige franska hamnar med 230 fartyg om 22,500 läster. — Efter att sålunda hafva anfört en mängd dylika fakta, och erinrat om den korta tid som franska traktaterna ännu varit gällande, frågade friherren om det vore rätträdigt, att, såsom skett, stämpla dem såsom olycksbringande för Sverige. Frib. v. Scbulzenheim uppträdde också derefter och förklarade att han nu kommit till den öfvertygelsen att traktaten var nyttig, och han tvekade ej att göra detta erkännande, men trodde ej att den befrämjade vår jernexport. — I anledning häraf tackade den förste talaren frih. v. S. för hans lojala yttrande, hvilket var af desto mera betydenhet som det lemnats af en bland traktatens ifrigaste motståndare. Beträffande jernexporten tll Frankrikexså hade äfven den ganska betydligt ökats, från 181,000 ctr 1863 till 356,000 ctr år 1867, och chefen för ett af Göteborgs största handelshus hade, på grund af egen erfarenhet, vitsordat de öfver förväntan gynsamma verkningar som traktaten haft just på jernexporten. . Protektionismen i dess mest cyniska form hade till målsman — Jöns Päbrsson, som förklarade att traktatens välgörande verkningar bäst kunde spåras i den massa af arbetstöra personer, som nu med tiggarpåsen på ryggen vandra omkring på landsvägarne; tilläggande att ingen statsman, dock troligen emot sin vilja och öfvertygelse, gjort sitt land mera ondt än frih. Gripenstedt. Jag torde väl ej behöfva säga, att det råa personliga anfall som Jöns Pährsson riktade mot frih. Gripenstedt af honom upptogs till besvarande. Det vore nästan mera komprometterande att i något afseende blifva lofordad af den förre. Men i sak ansåg sig dock frih. G. böra svara Jöns Pährsson, enär friherren gjort sig till regel attt såsom representant tum för tum bekämpa protektionismen, till och med då dess talan töres af Jöns Pährsson. Frih. G. frågade således om någon med verklig upplysning ville sätta den nöd, som nu fanns i åtskilliga delar i landet och som uppkommit genom missväxt, i sammanhang med franska traktaten? Genom den ökade exporten fick man en fordran hos utlandet; men om liqviden för denna af landets innevånare användes så illa, att de derlöre köpte champagne eiler leksaker, så vore det visserligen beklagligt, men deri hade traktaten ingen andel. Kunde man väl at handelslagstittningen begära mera, än att den medverkade till ökad export? — Då frih. Gripenstedt slutade sin replik till frih. v. Schulzenheim och dervid upplyste huru betydligt jernexporten till Frankrike ökats sedan franska traktaten blifvit afslutad, så helsades talaren med starka bravorop. P Hr Hedlund visade med Belgiska handelskammarens nyligen utgifna berättelse för 1867, att det öfver hela verlden rådande betrycket hade sin egentliga grund i en öfverallt inträffad dålig skörd, hvilken icke varit sämre sedan 1817, och bad alla dem som nu med tullt skäl klagade öfver svåra tider draga sig till minnes att äfven Sverige flera år i rad haft ganska svaga skördar. Af diskussionen i begge kamrarne framgick oförtydbart, att protektionismen inom riksdagen sjunger på sista versen. Några styliter blifva den fortfarande trogen; det är ett behof för dem, och när de någon gång i tidningarne tro sig upptäcka Lugglor i frihandelsmossen och fröjdas deröfver, så bör man iu ej förtycka dem den lilla glädjen. Ni erinrar er troligen att jag några gånger antydt det betänkliga dels 1 den inom Andra kammaren rådande manien att förordna om en mängd tillfälliga utskott, och dels landtmannapartiets förfarande att befolka dessa utskott med ledamöter, på hvilka man kan tilllämpa Ehrensvärds fråga: Kolonner, hvad gören I här? Nyligen har ett tillfälligt utskott, som behandlat en motion om förändringar i resereglementet, afgifvit ett utlåtande, hvari åtgärder föreslagits, hvilka redan äro genom en k. författning vidtagna, men om hvars tillvaro utskottet icke haft någon kunskap, hvadan också ingen annan utväg fanns, än att, då betänkandet föredrogs, så nödgades ordföranden sjelt begära att det måtte blifva återremitteradt. Ingen inom det tillfälliga utskott, som fått i uppdrag att behandla Jonas Jonassons i Gullboås bekanta motion om Åallmän afväpningoch en evigt stående fred, har tilltrott sig att göra något af den, hvarföre utskottet nödTREE —— AA AA mV, 0