Göteborgsposten – 16 februari 1869, sida 2

holms län, vice talmannen och åtskilliga ledamöter af Riksdagens båda Kamrar, högre och lägre civila och militära embetsoch tjenstemän, flera af de k. teatrarnes artister, åtskilliga medlemmar af Stockholms friv. skarpskytteförening, jemte damer, till ett antal, som torde kunna beräknas uppgå till mer än 400 personer. — Värdarne på denna bal utom sällskapets verkställande direktör, kapt. v. Francken, voro: majoren frih. J. Beck-Friis, kapt. F. Bibau, löjtn. vid ingeniörkåren G. Kleen samt lojtn. vid Uplands dragonkär N. F. H. Braunerhjelm. Balen börjades kl. närmare 19 på aftonen. Vid de kgl. personernas inträde i balsalongen uppspelades solksängen Ur svenska hjertans djup, hvarefter den redan innan de kgl. gästernas ankomst började dansen fortsattes med mycken liflighet. Konungen och danska kronprinsen dansade fösta frangaisen vis 2 vis; drottningen lät sig föras i denna dans af majoren, frih. Beck-Friis, och prinsessan Lovisa af kapt. v. Franeken. Vals dansade konungen med fröken Bogeman, och kronprinsen af Danmark förde i samma dans sin trolofvade, prinsessan Lovisa. Konungen dansade polka med fröken Hilda Fåbreus, prinsessan Lovisa med majoren, frih. Bock-Friis samt danska kronprinsen med fröken Anna Koskull. Andra frangaisen dansade kronprinsen af Danmark med fröken Sigrid Bantr samt prinsessan Lovisa med löjtn. G. Kleen. Tredje valsen dansade konungen med fru Lilliehöök, född Wijk, och prinsessan Loysa med kammarherren, gretve N. Gyldenstolpe. — Då de kgl. gästerna aflägsnade sig från balen kl. omkring 11, uppspelades danska folksången och fortsattes dansen med stor liflighet ända till midnatt. Balen afblåstes på militäriskt vis med Åtaptoå. — De af lärjungarne vid Slöjdskolan, som under förlidet år begagnat den af direktören A. Jahnke kostnadsfritt meddelade undervisningen i sång, hafva till skolan skänkt ett orgelharmonium, att begagnas vid gudstjonsterna på Söndagarne. Medel till inköp af detta instrument hafva samlats på det sätt, att eleverna åt målsmän och anhöriga utdelat biljetter å 25 öre till de för manliga och qvinliga lärjungarne gemensamma sångrepetitionerna. — För de nödlidande i Småland har arbetspersonalen vid hrr J. C. G. Bolinders mekaniska verkstad insamlat ett belopp af 150 rdr, som blifvit aflemnadt till redaktionen af Aftonbladet. — I Berns salong kommer det Volkersenska sällskapet att efterträdas af hr Basch. — I Stockholms läns sparbank har under förl. Jan. månad insatts 62,831 rdr 65 öre och uttagits rdr 21,224: 02; i Stockholms stads sparbank har insatts rdr 254,306: 50 och uttagits rdr 75,156: 20. Insättningarne i båda sparbankerna öfverstiga således under Januari uttagningarne med den ansenliga summan af rdr 220,757: 56. — Frih. Johan Liljencrantzs helsotillstånd var under loppet af sistl. Söndag i väsentlig mån förbättradt. — Vid populära konserten på Mindre teatern i Söndags törekom bl. a. Elflek, tonmålning för orkester af Franz Berwald. Dagb!::s musikreferent yttrar att denna komposition är ett värdigt motstycke till den hädangångne mästarens omtyckta Hugkomst från norska fjellen och liksom detta utmärker sig för de originella idgernas fina och förträffliga utförande. — A k. Stora teatern gafs i Lördags f. s. g. Riccardo, opera-comique i 3 akter, libretton af Scribe, musiken af Herm. Berens. Stockh. Dagbl. yttrar härom: Man kunde hafva skäl tro, att den sällsynta företeelsen af en ny inhemsk opera skulle bafva fyllt operasalongen med konstvänner och nyfikne. Så var dock ingalunda fallet. Möjligen hade den bal, som samma afton gafs i militärskllskap-t, någon del deruti; men hufvudorsaken torde dock måhända få tillskrifvas den orubbliga likgiltighet för inhemska konstprodukter inom musikens område, hvilken ännu karakteriserar vår publik, äfven sedan denna börjat något mera än fordom intressera Big för den svenska konsten i öfrigt. Den tunnsådda publik, som bevistade representationen, var emellertid ganska animerad och mottog hr Berens komposition med ett bisall, som verkligen vid flera tillfällen kan kallas atormande. Kompositören inropades både efter första akten, då ban medförde fru Michaeli, och efter operans slut. Efter andra akten framkallades hr Arlberg och efter slutadt spektakel alla de uppträdande, Musiken i Riccardo röjer väl icke någon bögre grad af originalitet, men den är i allmändet frisk, melodiös och af dramatisk verkaa. Den är skrifven med mycken omsorg och saroir faire samt bar många af de egenskaper, som pläga tillvinna en opera popularitet. Flera nummer äro verkligen förtjenta af synnerl gy uppmärksamhet t. ex. Riccardos romans och Leonoras cavatina i första akten, duetten mellan Lorenzo och donna Manuela, hela förata afdelningen af sextetten samt vissa momenter i andra aktens final, der Annibal de Zunigas kanoniska solo är ganska karakteristiskt. Utförandet var i allmänhet sådant, att både publiken och kompositören hade allt skäl vara belåtna dermed. Mirjligen skulle en förkortning af dialogerna i första akten ytterligare ökagden framgång, hvilken vi förmoda Riccardo kommer att hos publiken orhålla. — I Lördags på morgonen hade en piga, Juliana Mathilda Lundgren, 21 år gam