Göteborgsposten – 30 januari 1869, sida 2

hvilket måste komma att i hvarje stundande europeisk förveckling spela en stor roll. Ef ter det Osterrike och Ungern nu blifvit vä försonade, återstår det för de österrikiske statsmännen att söka bringa till stånd en enhet äfven med de czechiska och polska be: folkningarne, hvilka fardra sjolfetyroloo, jom väl de, efter Ungerns föredöme. Innan denna försoning bragts till stånd, skall Osterrike ej kunna vara färdigt att motstå det angrepp från Ryssland och Preussen, som förr eller senare måste inträffa, om ej mellankommande hinder inträffa. I riksrådets dep. kammare i Wien har nu frågan om Galiziens fordran af större politisk sjelfständighet kommit under förhandling. Alldenstund denna fråga blott är en episod ur den kamp, som sedan Ungerns återfående af sin sjelsständighet förts inom det vestra Österrikes kronländer af den öfvervägande slaviska befolkningon mot det tyska elementets öfvervigt i riksrådet i Wien, hvaraf följt, att de slaviska länderna der intagit en underordnad ställning, — så vilja vi här kasta en öfverblick på hela denna kamp, för att våra läsare må kunna bättre förstå, hvarom frågan här gäller. Under hela förra året afhöllo sig czecherna i Böhmen ej blott från bvarje deltagande i riksrådets förhandlingar, utan tillochmed underhöllo en så stark agitation för sin nationala och politiska sjelfständighet, att regeringen omsider måste förklara landet i belägringstillstånd. I Juni månad försökte kejsaren och v. Beust att ernå en öfverenskommelse med czechernas politiska ledare, ett försök som ej blott misslyckades, utan tillochmed ledde till furst Auerspergs utträdande ur kabinettet. Sedan dess ha rykten visserligen dykt upp ang. rikskansler Bensts håg att inleda nya förhandlingar med czeckerna, men i sjelfva verket har ej något steg tagits, som skulle kunna bana väg för en utjemning. Prag med trakten deromkring hålles ännu i belägringstillstånd, och den czeckiska pressen år fullständigt undertryckt. Ungefär samtidigt med den czeckiska rörelsen och, såsom några på stå, efter öfverenskommelse med anförarne i Prag, uppställde den polska landtdagen i Lemberg under September månad en töljd af politiska fordringar, hvilka gingo ut på en sjelfständighet af ungefär samma omfång som Ungerns. Man begärde först och främst ett särskilt galiziskt hofkansli, dernäst utvidgad myndighet lagstiftningsfrågor för landtdagen i Lemberg, inskränkning af Galiziens deltagande i riksrådet o. 8. v. Dessa fordringar voro motiverade i en adress till kejsaren, hvilken skulle till honom framlemnas af en adelsdeputation, då han anlände till Lemberg i slutet af September månad. För kejsaren och kejsarinnans emottagande hade redan storartade förberedelser vidtagits, då polackarne plötsligen erhöllo underrerrättelse om, att kejsarparets resa ej skulle komma att ega rum. I Wien hade hållits ett ministerråd, i hvilket man kommit till det resultat, att kejsaren ej kunde mottaga den galiziska landtdagens adress, ntan att antingen besvara den med ett sulissändigt afslag eller gifva löften, hvilka skulie väcka det största missnöje hos alla försattningens anhängare i Osterrike. Kort derefter förkunnade ett kejserl. dekret ståthållaren furst (roluchowskis afskedande, derför att dennne anslutit sig till det galiziska sjelfständighetspariet. Sådan har ställningen bihehållit sig efänändrad alltsedan i sjor höstas. D. 19 d:s ha omsider de polska riksrådsmedlemmarne i Wien ställt en förfrågan till regeringen om och när hon skulle vilja förelägga riksrådet den galiziska landtdagens bekanta resolutioner (om politisk sjelfständighet). Härpå svarade inrikesministern Giskra, att regeringen ej kan framlägga dylika ärenden, emedan riksrådets arbetsordning endast känner till sjelfständiga förslag trån regeringen eller dess medlemmar. Om derför den galiziska landtdagens resolutioner skulle kunna föreläggas kammaren, måste det ske i form af regeringsförslag. Regeringen har emellertid ej kunnat finna, att dessa resolutioner lämpa sig till ett förslag, som kan af regeringen tillträdas. Redan innan förfrågningen gjordes, gingo rykten om, att de polska medlemmarne af riksrådet beslutat nedlägga sina mandater, om regeingen nekade att låta deras förslag komma ider förhandling. Ifall denna hotelse blir verklighet, skall Galizien komma i samma örhållande till riksrådet i Wien som Böhmen, l. v. s. det skall protestera mot riksförfattingens giltighet och organisera ett passivt notstånd mot wienerregeringens beslut. Riksådet i Wien, som enl. författningen skall reresentera c:a 11 mill. slaver, skall då näp tan uteslutande bestå af tyska deputerade, ch den mycket omtalta utjemningen mellan d nonarkiens olika beståndsdelar skall då för q estra Osterrikes del vara lika aflägsen, som sl. en var under Schmerlings dagar. 8 Hvad som högligen bidragit till att göra d e slaviska kronländerna Böhmen och GaliIs