Göteborgsposten – 25 januari 1869, sida 1

Article Image
vagga sin krona af guld i frihetens solsker — Allt arbete i fabriken med dess höga skor stenar och svartnade tak har ursprungligen äfvenledes framkallats af behofvet af föda och för denna arbetar kanske äfven ynglingen i den ensliga studerkammaren, der han drömmer sina skönaste drömmar och plockar diktens blommor, hvilka måhända med sitt doft skola fröjda en hel verld. Men är det nödvändigt att vi sålunda samla vår föda från hela verlden? Ett praktiskt svar har mången fått lemna. Slutligen finnes det ej en rätt, som är tillräcklig för vårt behof både frukost, middag och qväll. Jo, det är den första vi förtära i lifvet. Arm kommer menniskan i verlden, med ett skri helsar hon den, hon är då knappt annat än en matsmältningsmaskin. Non liksom då sjärilens son kålmasken födes, hela trädgården står färdig att emottaga honom, så är äfven vid barnets födelse naturens bord dukadt och det bjudes till en enkel måltid vid sin moders bröst. Modersmjölken innehåller allt hvad som för barnets föda är tillräckligt, men ingenting för mycket. Den består på 100 delar af 89 delar vatten, 4 delar kasein eller ostämne, 2?, smör, 4!(; socker och 17 salt. Barnets matsmältning är ej stark, derföre är dess föda lättsmält, ty maten liksom malmerna kunna vara mer eller mindre lättsmälta. Lättsmältast äro dessa i gediget tillstånd. I mjölken som är i flytande tillstånd äro alla ämnena, så när som på ett, i gediget tillstånd d. v. s. de kunna omedelbart upptagas i kroppen. Födan är flytande ty barnet saknar tänder, den innehåller ej stärkelse, ty dess spottkörtlar äro ej utvecklade. Det är derföre en förderflig ovana att gifva späda barn skorpvälling, hvilken blott måste uttrötta dess matsmältningsorganer. I magen löses den der utfällda kaseinen, ty barnets magsaft är redan färdig, och pepsin utvecklas der i rik mängd, något som bevisas deraf att man just använder kalfmage då man skall göra ost. Slutligen försiggår i tunntarmen absorptionen af det fett (smör), hvilket i emulsionsform finnes färdigt till användande i mjölken, hvarvid gallan, hvilken redan finnes färdigbildad hos barnet, kommer till användande. Sedan detta ämne afhandlats visades genom intressanta experimenter, hvilka vi dock icke här kunna beskrifva, dels hjertats lugna arbete hos en med curare förgiftad kanin, dels detta gifts inverkan på nerverna hos grodor som med samma gift gjorts känslolösa. Äfven strychnin omnämndes. Detta är ett gift hvilket verkar alldeles i motsatt riktning mot curare. Medan det förra hindrar inrervationen, afstänger ledningen i rörelsenerverna, så liksom öppnar strychninen alla slussar från gangliicellerna till dessa nerver, så att det minsta intryck på ett med strychnin förgistadt djurs kropp framkallar stelkramp i hela organismen. Det finnes, anmärkte föreläsaren slutligen, ännu enklare ämnen än mjölken, hvilket utgör den egentliga födan för vår kropp. Dessa äro kol och syra. Om en muskel arbetar, förloras dervid kolsyra. Det är derföre att kol och syrgas vid detta arbete ingå i förening med hvarandra. Kolet kommer in i blodet genom magen, syret genöm lungorna. Då dessa båda ämnen förenas uppstår värme af samma skäl som en eld värmer. Våra pulsar brinna således verkligen, och detta är ett uttryck som icke blott kan försvaras på skaldens tunga utan älven från kemistens läppar. Vi förtära kol och syre, för hvarje blinkning, för hvarje hjertats slag, för hvarje tanke i vår hjerna förenas kol och syre. Men förstöres väl derigenom någon materie eller kraft? Nej, det är en af den senare vetenskapens mest storartade upptäckter, att ingen vare sig materie eller kraft hvarken kan produceras eller förstöras. Bj ett gran materie har gått förloradt från det ögonblick vår jord bildades ur kaos. Materien är oförstörbar, den förekommer blott i andra former. Så är äfven kraften oförgänglig, och måhända går den dallring i luften som framkallas af en menniskoröst med sina verkningar ut genom hela skapelsens vidsträckta men det blir domarens sak. Jag nom. Intet.

25 januari 1869, sida 1

Thumbnail