Göteborgsposten – 4 januari 1869, sida 1

öfriga dagar. Det var endast genom de täta tidnings bulletineraa man kunde få veta huru vigtig denn; dag ver för den stora republiken. Men Broadway — hvad är Broadway? Broadway är Newyork. Ha man sett Broadway, så är ej mycket mera att se a denna stad. De öfriga lifliga handelsgatorna är vanligen snuskiga och otrefliga, här och der, såsoa på Wall-Street, försedda med ca hop börsoch bank. byggnader uppförda i forn-grekisk tempelstil. De a privatpersoner bebodda gatorna äro visserligen onyggs och prydliga, men sorete hela dysterheten och der högtidliga tystnaden af en spansk småstad. Nåväl Newyorks Broadway är en samling marmorpalatser och vackra hus med i guld prentade namn å alla Amerikas oändliga Insurance-Companier, vexlare, importörer o. s. v. Finnes för omvexling skull ett museum. så är äfven detta ej någon vetenskaplig samjing utan en affär. Business, alltid Business. När lag ett par dagar gått fram och å er på Broadway, ledsna mina ögon snart vid denna guldkalf utan tillstymmelse till poesi i sitt gyllene skinn. Landstig, för jemförelses skull, i stället för vid Castle Garden i det fattiga Grekland vid Sunium (Cap Colonna). Det lilla Minervatemplets ruiner derstades äro mera attraberende än United States Treasury eller någon Stock-Exchange-tempelbyggnad i Newyork. Vandriogen genom Propyleerna upp till Akropolis i Athen slår främlingen med häpnad och vördnad, men vandringen uppför Broadway är endast en vanlig angenäm flanering i folkhvimlet. Logerar jag i ett Albergho å Strada Stretta i La Valette, så sofver jag i en stormästares af Tempelorden sängkammare och många historiska minnen infläta sig i mina drömmar, men å Sweenys Hotel har en ullhandlare logerat före mig. Här läses å busen tJobnston Building? o. d. I Italien tilltalas jag af de mera välklingande namnen Orsini, Colonna, Farnese. Centralparken är en storartad auläggning, men dess späda träd förmå ej tala samma poetiska språk som Djurgårdens lummiga ekar å Hasselbacken ock Friesens park. I Konstantivopel, mötesplatsen för Europas och Asiens befolkning, ser jag den mest brokiga samling af folkracer i pittoreska dragter, greker, armenier, judar, cirkassier, perser, turkar, egyptier, negrer, araber. Hår, Europas och Amerikas rendez vous-plats, äro alla, äfven negrer och mulatter, enformigt utklädda gentlemän. Der de lätta Cackerna på Bosforen, här de beqvåma, men tunga ångsarjorna på Hudson. Hvad som mest förvånar fråmlingen bär, äro de ofantliga dimensionerna af och distanserna i denna ulltolje af sitt gynnsamma läge med jätteproportioner tillväxande verldsstad. Brosdway från yttersta punkten af Newyork, South Ferry, till Centralpark är 6 eng. mil lång, samt räcker äfven å andra sidan parken lika lång sträcka, fastän staden åt detta håll, ännu ej, kanske först om 20 år eller längre, är fullt bebyggd. Newyork är således 2 svenska mil lång, med en befolkning af en million, oberåknadt förstäderna, hvaraf t. ex. Brooklyn bar 300,000 innevånare. Lyckligt är att man kan färdas dessa distanser för så billigt pris, då allt annat bär är dyrt. Ea skoputsare tar 10 cents för sitt besvär, men jag sardas de 6 milen från South Ferry till Central-park, en timmas väg med spårvagn för 6 cents, -— Det sydländska klimatet härstädes fortfor äfven d. 4 Nov., men drog sedan hem till sodern i förargelse öfver utgången af presidentvalet. Derefter har varit omvexlande väderlek, regn, köld, och vanlig svensk Septembervärme. Ena dagen behoss ytterrock, den andra icke. Vi ha ännu en eftersommar. e. k. Indiasummer och den egentliga vintern börjar först vid Jultiden samt skall vara förskräckligt kall, liksom sommaren är förfärligt varm. Ohio, som jag föreställde mig ega ungefär Spaniens klimat, har en obehaglig vinter, försedd med en pinande blåst, en sådan, som piper utefter alla knutar och domkyrkomurar i Sverige. Amerika har således ej något lyckligt klimat. Mest tempereradt och liknande Sveriges har Minnessota och Wiscounsin. The President Elect. General Grant, den uppgående solen, är anländ till Newyork. Tidningarne innehålla referater om hang minsta görande och lätande. Alltifrån d. 3 Nov. är The President Elect en daglig, staende rubrik i alla tidningar. Så har New-York Times för d. 17 Nov, som jag bar framför mig, en på å fintryckta spalter gående: The President Elect, En vecka i hans Galena-hem. Han jemföres der med Cesar, Cato, Bonaparte, Koscimko, Wilberforne, Lafayette m. fl. Alla dessa karal terer ha mer eller mindre fula fläckar. Hvad som gör len ena menniskan större än den andra, är det relaiva närmandet till fullkomlighet, och mätt efter den. a måttstock är Grant en stor man (Grant is great, I. ndeed). En vik af Lake Huron bar så rent och kritallklart vatten, att man tror sig kunna nå kiseli tenarne på dess botten genom att räcka armen utom ; tkonten, fastän de ligga på 50 fots djup. Likaså r Grant, oaktadt det orubbliga lugnet och passons1 ria ottrycket i sitt anlete samt sin enkelhet och rättI ramhet, ingen vanlig, enfaldig yankee, utan har mera ( å djupet gående egenskaper. Följer så en minutiös i eskrifning om den lilla staden Galena samt huru d. kaptenen, dep yttre-affarsmannen (the outsidehan) i firman J. R. Grant C:o, klädd i en gam-1 val blå militärytterrock, på gatan uppktöper införda e udar och slagtade svin. Hans skicklighet att före agningen gissa till vigten af flåsksidorna, förråder edan hans kommande storhet. Huruledes han drat er i fält, är kort beråttadt, meo så mycket vidlyf4 gare beskrifves den present han vid bemkomsten ti ottog af sina vänner och medborgare i Galena. I enna Galena-Cottage, hans nuvarande sueet home, r man göra en grundlig promenad ända ned i koet. Vid skillringen af Grants Domestic charac-d 1 får sig Napoleon ånyo en pik för sitt beteende e