Göteborgsposten – 30 december 1868, sida 1

Armeen. Till underlöjtnant vid Skånska husarreg:tet har utexaminerade kadetten W. W. J. v. Platen blifvit utnämnd. Regementspastorn vid Södermanlands reg:te, kyrkoh. A. Nyström har på gjord ansökan erhållit afsked. Nämnderna för presterskapets lönereglering. Till ordförande i dessa nämnder ha för en tid af 3 år från d. 1 nästk. Jan. utsetts: inom Malmöhus län, öfverstekammarjunkaren grefve A. De La Gardie och till dennes suppleant frih. C. Beck-Friis samt inom Skaraborgs län öfverstelöjtn. J. C. Kuylenstjerna. Resestipendier. K. M:t har utaf 1869 års anslag till resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande tilldelat nedannämnda vetenskapsidkare resestipendier till följande belopp, nemligen: vid Upsala universitet prof. i sysiologi Al. Frith. Holmgren det större stipendiet å 1,800 rdr och prof. i esthetik samt litteraturoch konsthistoria C. R. Nyblom det mindre å 1,200 rdr; samt vid Lunds universitet adjunkten i ny-europeisk linguistik W. E. Lidforss det större stipendiet å föstnämnda belopp och prof. i esthetik samt litteraturoch konsthistoria m. m. G. Ljunggren det mindre stipendiet å 1, 200 rdr. Tulluppbörden i riket under detta år till d. 1 d:s uppgick till 14,611,027 rdr 56 öre, hvilken summa med 1,853,299 rdr 46 öre öfverstiger tullintraden under samma tid år 1867. Om rofdjurspremier. Chefen för finansdepartementet har, i anledning af det höga belopp (129,000 rdr), som år 1867 utbetalades i skottpenningar för fällda rofdjur, insordrat vetenskapsakademiens yttrande om lämpligheten af sådana premiers fortfarande utdelande. Akademien uppdrog åt professorerna Sundevall och Lovn att i frågan yttra sig. Deras utlåtande var i Onsdags afton föremäl för diskussion inom akademien, som då hade extra sammankomst, och blef detsamma golkändt med 12 röster mot 3. Utwåtandet, som framhåller den stora betänkligheten vid att menniskan alltför våldsamt och häftigt ingriper i naturens hushållning, ett ingrepp som ej aflöper utan rubbningar i den stora hushållsplanen, går, enligt Stockh.-P., i allmänhet ut derpå att det är den större kommunen, länet, som har närmaste intresset uti, och kännedomen om, faunans bevarande eller förminskning, och att staten ej med denna angelägenhet bör taga befattning. Krigsvetenskaps-akademien har för år 1869 uppställt följande prisfrågor: 1) Hvilket inflytande kan det nya snabdskjrtande bakladdningsgeväret komma att utöfva på taktiken? 2) Uvilket är det lämpligaste skjutvapen för svenska kavalleriet ? 3) Bora i insanteri-exercis-reglementet sörenklingar ega rum och i hvilket sammanhang böra da dessa stå till de förändringar, hvilka genom bakladdningsgevärets införands blifvit nödiga? 4) Hvad inflytande har de refflade fältkanonerni 8 olika kaliber på deras taktiska användning? 5) I hvilket förhållande böra olika ammuditionsslag ingå i fältartilleriets utredning? 6) Hvilka äro de omständigheter, som kunna föranleda hufvudstäders befåstande? 7) Huru böra permanenta verk ändamälsenligast anordnas i så beskaffad bergig och småbruten mark, som flerstädes i Sverige och särskildt på Stockholms södra sida förekommer? 8) Hvad fordrar krigskonsten på sin nuvarande ståndpunkt af en armås ingeniörtrupper och huruledes kan en sådan fordran inom svenska armåen bäst fyllas? 9) Huru böra vridbara jernblinderingar för fästvingsartilleri, lämpade efter olika förhållanden, inrättas? 10) Hvilka tillförlitliga böjdbestämmelser finnas i Skandinavien och i bvad mån kunna de lemna begrepp om Sveriges höjdbildning? 11) Huru stor sjukvårdspersonal kan och bör anskaffas vid svenska armCens sörsättande på krigsfot och huru borde en sådan ordnas? 12) Hvilka kanoner äro numera de lämphgaste till bestyckning å Sveriges kustfästningar och krigsfartyg? 13) Kunna undervattensminor, med den utveckling minsystemet nu eger, i väsentlig mån bidraga till försvaret af våra skärgårdar och inre segelleder samt huru? 14) Hvad begrepp bör fästas vid det nu ofta fs