Göteborgsposten – 15 december 1868, sida 1

vor (Samma nus som TOSTKOntoret). ANDOUSCE lamngatan, hos M. Jonson Å C:o, hörnet af Kungs08 J. P. Koch, N:o37 å Fattighusgatan, hos Enkenos P. Bengtsson, i Redbergslid; å hvilka samtliga AA — förvalta häradshöfdingeembetet i Frosta härad, dels ock hofrätts-e. o. notarien J. P. L. Wennerberg att fr. o. m. d. 9 d:a till d. 9 inst. Jan. förvalta häradshöfdingeembetet i Luggude härad. Också en emigrant. Den i N:o 289 af G.-P. under denna rubrik meddelade notisen om en rådman från Lidköping, som helt plötsligt lemnat hemmet och gitvit sig öfver till Amerika, vinner bekräftelse genom följande de underrättelse i senaste N:o af Lidköpings Tidning: D. 24 sistl. November afreste från sitt hem härotädos i affärer till Göteborg rådmannen Jean Fr. Jungmarker. Sedan numera bref från honom hit ingått, vet man, att han afrest till främmande land, troligen Norra Amerika, lemnande så väl de sina som sina många vänner i bestörtning och saknad. Rådman Jungmarker har något år varit besvärad af svindel och i somras förde honom en slagattack nära döden, hvarifrån han likväl genom trägna omsorger räddades. Härefter har han dock varit besvärad af lamhet i högra sidan och mest i högra handen, ehuru ickejvärre än att han kunnat temligen uppfylla sina åligganden. Efter all anledning har nämude sjukdom i förening med fruktan att icke kunna sköta åtagna tjenster, samt sålunda förvärfva utkomst, vällat att han tagit beslutet att resa till ett annat land. Man kan icke annorlunda förklara förhållandet, helst som han icke hade allmänna medel om händer, icke hade hvad man kallar förtviflade affärer, men deremot var allmänt omtyckt som en hjelpsam och god man samt glad och tilldragande i sitt umgängessätt, Svensk Författnings-Tidning börjar med nästa år, 1869, sin 7:de årgång, redigerad efter samma plan som hittills och meddelande alla utkommande Författningar af allmännare intresse samt vigtigare prejudikater. Tidningen utgifvos i Engelholm och är priset 1 rdr 25 öre för hel årgång (12 n:r oktav). Å post kontoren kostar tidningen 1 rdr 50 öre. Då hos utgifvaren (C. F. Blomberg i Engelholm) 5 ex. och derutöfver tagas på en hand, lemnas 20 proc. rabatt. August Blanches testamente lärer enl. Å.-Bl., förutom dispositioner till flera obemedlade personer af 2 å 3,000 rdr, innehållit en donation af 10,000 rdr till artisternas och litteratörernas pensionskassa. Ladugårdslandskyrkan i Stockholm har, som bekant, under de senare åren undergått en genomgripande yttre och inre restauration. N. D. A. lemnar följande intressanta skildring af kyrkan i dess nya skick: Denna byggnad utgör en ättakantig rotunda, invändigt mellan murarne af 130 fots längd och bredd. Densammas inre bildar ett likformigt kors, hvars alla sidor slutligen koncentrera sig i ett kupoltak af en höjd från golfvet till hvalshjessan på 94 fot. Ofvanpå denna kupol har man för ett par år sedan uppfört en äfvenledes åttkantig döme, hvari kyrkans klockor äro förvarade, och bvilken erhåller ljus genom åtta lucarner eller runda vindsfsonster. Dömen krönes af en lanternin, hvars tak uppepringer i en spets, der man placerat ott förgyldt kors af väldiga demensiover och öfverst på detta en likaledes törgyld kula och vindvisare eller väderflöjel i form af en tupp. Korset med tupp och kula håller 16 fot. Det hela, från kyrkans nedre sockelkant råknadt, uppnår den ansenliga höjden af 220 fot. Djerfheten i denna dömebyggnad bär syn för säsen och gaf också nnder hyggnadstiden anledning till många farhågor hos de i arkitekturen oinvigda, helst efter katolska kyskans sammanstörtande, som derunder inträffade. Emellertid har all fruktan för grundens förmåga att uppbära domens ofantliga tyngd visat sig hafva varit alldeles öfverflödig, och byggmästarens djerfva beräkning deremot fullt tillförlitlig, ty de få remnor, som på det mer än hundraåriga templet före tillbyggnaden förefunnos, hafva icke det minsta deraf förstorats. Man inträder i kyrkan genom trenne hufvudingångar nemligen från norr, vester och söder. Vid hvar och en af dessa äro innanför vestibulerna anbragta tvenne tamburer, en på hvardera sidan om de stora dörrarna. Öfver hvarje ingång finnes en läktare, af hvilka den största eller vestra upptager den nya, af orgelbyggaren Åkerman förfärdigade och med ampla losord nyligen afsynade orgeln. Alla dessa läktare, hvilkas förut lutande och missprydliga tak nu blifvit parrallella med kyrkans golf, uppbäras af smäckra pelare, hållna i stenkolorit och försedda med romerska kapitäler. Framför orgelläktaren, hvars barrierg lätthet och smak gör ett särdeles gynsamt intryck, äro uppställda de fyra evangelisterna, modellerade af Nerpin. Korets fyra hörn äro ornerade med ofantliga kolonner, hållna i kulört marmor och i korintisk stil, med rikt och smakfullt förgylda kapitäler. Dessa pelare sträfva upp från golfvet ända till kupolens entablement eller listverk, hvilket löper rundt omkring hela kyrkan och gifver en utmärkt relief, i anseende till dess fulländning både till frig och arkitrav. Ofvanför denna storartade krans gå en lätt och nästan osynlig barriere och ett kolossalt, för gasbelysning afsedt cirkelrör eller ramp som omfattar hela kupolens nedra del. Det mäktiga kupolhvalfvet är hållet i blågrön färgnyansering och belagt wed guldstjernor, hvilka i täthet mer och mer koncentrera sig mot kupolens ofversta centrum, som prydes med en af artisten J. J. Malmberg utförd takmålning, föreställande den allsmäktiges allt öfverblickande öga, omgifvet af englahufvuden. Detta mäktiga hvalf är af en verkligen storartad verkan. — — 5 undvika er brors törföljelser tager jag slöjan. Å rivedersi nel cielo! ). P.sI, aata FÖnnhliak var mitt hagluf fat