Göteborgsposten – 12 december 1868, sida 1

den värderade kompositören och konsertgifvaren. De här utkommande offentliga organerna ha i veckan haft nöjet att helsa en medbroder välkommen. Det är den unge Arbetaren, som i Lördags för förstaj gången med frimodigt sinne och öppna ögon trädde ut i lifvet. Med kännedom om de tendenser, hvilka föranledt utgifvandet af denna tidning, hufvudsakligast afsedd för kärnan af svenska folket, arbetarne, tendenser, hvilka dess redaktion säkert aldrig skall lemna ur sigte, äro vi öfvertygade om att Arbetaren skall af bästa förmåga söka fylla sin vackra mission, hvadan vi af hjertat tillönska uppfyllandet på honom at Skriftens ord: Arbetaren är sin lön värd! Folkets kärlek min belöning, är ett kungligt valspråk om hvilket man med Agamemnon i Den sköna Helena kan utropa: Det låter bra det der, oaktadt man svårligen lär kunna undgå att samtidigt tänka på huru föga sagde, vackra sentens håller streck gentemot — första hufvudtiteln. Ett folk som älskar sin konung, älskar sitt konungahus gifver också gerna jemte sin kärlek så mycket det förmår äfven af jordiska håfvor. Ett nytt, vackert bevis härpå finna vi i den plan som nyligen uppgjorts till åstadkommande af en värdig brudgårva från Nordens båda förenade folk åt den unga furstinna, hvilken snart skall gå att räcka handen åt tronarfvingen i det tredje. Vi tro oss veta att man ansett denna brudgåfva lämpligast böra bestå at ett rikt skulpteradt och med målningar försedt bokskåp, innehållande arbeten af Nordens bästa författare. Detta bokskåp, som, om företaget af båda nationerna omfattas med fullt intresse, bör kunna bilda ett ganska aktningsvärdt bibliotek för sig, skulle lemna tillfälle icke allenast för Nordens konstnärer (skulptörer, målare) och skriftställare utan jemväl åtskilliga af dess handtverksidkare att bidraga till den vackra idåens värdiga realiserande. Planen skall helt säkert vinna mycken anklang inom de båda nordiska rikena. Det gifves Tycho-Brahedagar, men också lyckodagar. Som en sådan dag torde nästa Tisdag, d. 15 d:s, böra betraktas. Sagde dag försiggå nemligen tvenne anmärkningsvärda Begivenheder inom vårt samhälle. Pro primo stadsfullmäktigevalet och pro secundo dragning å Konstlitslotteriet, Nu, o Fortuna, statt mig bil suckar nog mången den dagen och när solen slutligen dalat i vester, kastar den helt visst en förarglig sidoblick på en och annan som hvarken fått någon vinst ej heller blifvit stadsfullmäktig. Men på det sättet blir ju äfven den dagen en Tycho-Brahedag för en och annan! Ja, ho kan hjelpat? ——LLL LLA —