Göteborgsposten – 2 december 1868, sida 2

broschyrer och manifester. Bokhandlaren fick anvisning om, hvar han skulle finna Mazvyini. och iikväl lyckades detta honom först efter 6 degars sökande. Han visades från det ena huset till det andra med det besked, att ingen visste hvar Mazzini var, att man möjligen kunde der och der gifva någon upplysning, och när bokhandlaren så förhörde sig der, blef han åter visad annorstädes. Då Mazzini skref bref tiil personer, hvilka ej voro honom nära bekanta, skref han alltid på endast första sidan af brefvet. Blott i det fall att brefvet var till en af hans vänner, skref han äfven på papperets andra sida, och denna regel iakttog han på det strängaste, utan att hans vänner kunnat förklara orsaken härtill. Hans hemliga brefvexling var affattad i chiffer, hvilka neppeligen någon annan än de invigda kunnat lösa. Med tillhjelp af hänvisningar till en mellan brefskrifvaren och emottagaren förut öfverenskommen bok kunde genom några siffror lemnas upplysningar, hvilka ej funnos i brefvet. Mazzini var strängt återhållsam i alla njutningar. Hans sjukliga kropp gjorde det för honom nödvändigt att föra ett måttligt lefnadssätt, och han uppöfvade denna måttlighet ända till öfverdrift. Det täcka könet hade för honom inga lockelser, men med desto större ifver hängaf han sig åt njutningen af tobak. Det öfverdrifna bruket af tobak försvagade honom; men hvarken denna omständighet eller hans närmastes råd kunde förmå honom att uppgifva tobaken. I sin klädsel var Mazuini mycket sorgtällig; hans ansigte var blekt och magert, och bans skägg under de sista åren alldeles hvitt. I bref från Paris skrifves: Österrikes röda bok har icke alldeles behagat härstädes. Man tycker ej om, att Beust skjuter den nordslesvigska frågan ifrån sig och vill lägga henne hel och hållen på Frankrikes skuldror. Tidn. PEpoque angriper också Beust härför och låter honom förstå, att det vore mera hedrande för Österrike att erkänna sin förpligtelse, ettersom det nu en gång underskrifvit Pragerfreden; men, tillägger bladet, att lofva rundt och hålla tunnt, det är vår tids moral. Det säges, att prinsen af Wales i Compiegne hos kejsaren talat till förmån för konungens af Hannover sak och att kejsaren med välvilja afhört honom. Säkert är, att denne afsatte furste mer och mer vinner fransmännens sympati. Den skandinaviska banken, som börjar sin verksambet d. 1 Januari, skall få en filialafdelning i London. Paul de Kock ligger betänkligt sjuk, men tål ej att se läkare hos sig. Den gamle legitimisten Berryer är nu verkligen hädanfaren. Han har på sista tiden haft många anfall af vanmakt. Då han häromdagen kom sig för efter en sådan, berättas det, utbrast han: Jag är således icke död. Välan då: Lefvo konungen!Jag har besökt Rossinis hus i Passy. Det ligger nära ingången till Boulognerskogen och utgöres af tvenne våningar och ett par vindsrum. Det gör ej intrycket af en konstnärsboning, utan snarare af någon rik grosshandlares. Byggnaden omgifves af en wycket vacker och stor trädgård. I den stora salen på nedra botten ser man porträtter af Mozart, Beethoven och Boieldieu. Rossinis sängkammare är en trappa upp; den var jemväl hans arbetsrum, och der finnes ett piano, på hvilket den odödlige maåstron för nåera utvalda vänner spelade sina kompositionor, innan de gingo ut i verlden. Likasom före honom Böranger, Proudhon och Ponsard, tillbad Rossini Passy och Boulognerskogen, der hans käraste promenadgångar voro och hvarest skogsbetjeningen nu förevisar hans tavoritbänk. Staden Paris har förbehållit sig rätten till att köpa Rossinis hus efter enkans död; då han skulle till att bygga det, begärde staden 40 fres pr meter för tomten. Rossini fann priset för högt. Staden ville då skänka honom tomten, men han svarade: Jag är hvarken nog rik att kunna ge 40 fres eller nog fattig att vilja mottaga tomten som en gåfva. Kommunen slog derpå af till hälften och Rossini byggde sitt hus, hvilket skall en gång i tiden bli visadt för främmande såsom furstarnes qvarlåtenskaper i Louvren. En bok af Maquet, kallad: Religion, Familj och Egendom?, har blitvit konfiskerad. Glucks Iphigenia af Tauris har efter syratio års hvila återigen uppförts på Thäätre Lyrique och der rönt stort bifall. Ur det inre af Ryssland ingå sedan några dagar underrättelser om revolutionära tecken bland studenterna i Moskwa och Kiew. I Moskwa ha neml. flera studenter häktats, emedan de innehaft Herzens flygskrifter. Genom den vid detta tillfälle anställda husvisitation upptäckte polisen äfven en hemlig politisk förbindelse mellan Moskwas och Kiews studenter, hvilket hemliga förbund vill fullfölja socialistiska tendenser. Äfven bland studenterna i Wilna ha betänkliga tecken visat sig. Sålunda har der en förbrödringsfest egt rum mellan studenter af nolsk ach Ab na