Göteborgsposten – 2 december 1868, sida 2

Från UtlandetDå vi häromdagen efter ett meddelande i parisertidningen Patrie omtalade, att Mazrini aflidit, kunde vi ej tvifla om, att bladet var riktigt underrättadt, isynnerhet som man visste, att Mazzini någon tid legat allvarsamt sjuk. Underrättelsen blef emellertid motsagd, men äfven från andra håll bekräftad, och man har sålunda i de franska tidningarne kunnat läsa den ena dagen, att mannen var död, den andra att han lefde. I sista numret af Le Gaulois upplyses nu om sammanhanget härmed. Mazzini är verkligen död, men hans vänner önska icke att det skall bli bekant, och derför utspridas motsägelserna. Den aflidne stod i spetsen för en stor politisk association med talrika underhandlingar, och innan hans vänner hunnit ordna den genom hans bortgång sönderslitna länken i kedjan mellan dessa föreningar, skall hans död icke bli officielt kungjord. Med hänsyn härtill offentliggör ÅLe Gaulois en på personlig bekantskap med Mazzini grundad artikel, ur hvilken vi här göra ett utdrag: Mazzini egde i hög grad förmågan att synas allestädes närvarande. Han varen mästare i konsten att kunna dölja sig, att försvinna på ett ställe och plötsligen åter dyka upp på ett annat långt borta. Fastän han i Italien var dömd till döden och i Frankrike till landsförvisning, befann han sig likväl ofta i Italien och Paris, och han gjorde sig ej sällan ett nöje af att låta den italienska eller franska polisen veta, att han nu fanns der, men att den ej skulle göra sig besvär med att söka honom. I London var hans vistelseort obekant. En bokhandlare i Florens kom en gång till London för att träffa aftal med Mazzini om utgifningen at några af dennes