Göteborgsposten – 23 november 1868, sida 1

hvad män densamma motsvarat de förväntningar, man hyste, då expeditionen utrustades. Tal. kastade en blick på föregående, såväl svenska som utländska expeditioner af samma art och framhöll de företräden, den nu slutade kunde sägas ega framför fordna af svensk man ledda, såväl med afseende på fartyget och dess utrustning som antalet af åtföljande specialister i naturvetenskapens olika grenar. Derjemte påpekades fördelarne deraf att det vid denna expedition liksom vid de föregående svenska varit unga vetenskapsmän med friska krafter och varmt intresse för sitt mål, som fört vetenskapens vapen. Vid de utländska arktiska undersökningsresorna hade deremot företrädesvis gamla, i vetenskapens tjenst grånade veteraner utsändts, hvilka betraktat företaget mera som en angenäm divereion från studerkammarens enformighet, än som ett arbete, det der kräfde stora offer af varm hängifvenhet och outtröttliga sträfvanden. Tal. öfvergick derefter till en sramställning af de resultater, som blifvit den reella vinsten af denna expedition. I geologiskt afseende kunde de utländska forskningarne mäta sig med de svenska. Icke så i botaniskt och roologiskt. Genom de af Sofias veteuskapsmän gjorda undersökningar och insamlingar hade man nu kommit så långt, att Spetsbergens fauna och flora äro bättre kända än snart sagdt något af Europas äldsta kulturländers. I detta afseende återstår således föga att tillägga, åtminstone af något allmännare intresse. De magnetiska och meteorologiska undersökningarne hade bedrifvits med all ifver och skulle ha kunnat bli af ett oberäkneligt intresse i vetenskapligt och af största betydelse i rent praktiskt hänseende, om icke oöfvervinneliga naturhinder lagt sig i vägen för deras fullföljande under vintren. Med afseende på det geegrafiska ändamål, man föresatt sig, hade allmänheten måhända väntat mera lysande resultater och kunde talaren icke förneka, det ju han sjelf i någon mån gifvit anledning till dylika förväntningar. En historik gafs öfver de försök som af holländare, ryssar och engelsmän i denna riktning blifvit gjorda. Det hade lyckats dem lika litet som oss att bryta polarbassinens istäcke. Och numera, efter de djerfva, men fåfänga ansträngningar, som af Sofia gjorts att framtränga genom polarhafvets drifismassor, funnes väl näppeligen någon — den lärde Petermann måhända undantagen — som trodde på tillvaron af ett navigabelt farvatten i trakten af polen. Jemte den för den svenska expeditionen hedrande omständigheten att vid intet föregående tillfälle något Spetsbergstartyg bevisligen nått en högre latitud än Sofia, hade således det vigtiga resultat vunnits, att det, snart sagdt, blifvit till evidens bevisadt att, skall nordpolen trampas af mensklig fot, så måste annat trafikmedel än fartyg användas. Derhän skall det troligen också gå, ty den tid måste komma, då menniskan skall ha genomforskat hvarje vrå af det stoftgrand i universum, på hvilket hon fått sin boning sig anvisad. Utan tvifvel finnes det också tillräcklig fåfänga hos nationerna för att väcka till lif en ädel täflan om hvem som först skall få plantera sin fana på den punkt af jordklotet, om hvars uppnående man i sekler drömt. . Tal. afslutade sitt med spänd uppmärksamhet afhörda föredrag med en varmt hållen teckning af Sveriges framtida uppgift, att såsom de fredliga idrotternas och vetenskapernas anborne målsman till egen ära och mensklighetens välsignelse gå att kämpa och vinna segrar i civilsationens, i humanitetens tjenst! D:r Dickson höjde derefter ett glas för Sofias besälhafvare frih. von Otter, d:r Nyström, löjtn. Palander och Sofias öfriga befäl, underbesäl och besättning. Frih. von Otter tackade för skålen och påpekade att det endast varit frikostighet från Göteborgs samhälles sida som kunnat möjliggöra expeditionen. D:r P, Ödman föredrog derefter en glad visamed anledning at Spetsbergsfararnes återkomst, och hr Ir. Lichtenberg reciterade ett humoristiskt qväde öfver samma ämne. D:r Nyström föreslog derefter i särdeles lyckade ordalag en under jubel tömd skål för Göteborgs damer, af hvilka några sågos skymta fram å ena läktaren. Grefve Ehrensvärd öfverlemnade med några varma ord såsom gåfva till Sofias underbefäl och besättning 650 rdr, under aftonens lopp insamlade bland deltagarne i testen. Frih. v. Olter tackade för den frikostiga gåfvan, hvarefter hr C. F. Waern utbringade ett