Göteborgsposten – 23 november 1868, sida 1

Grannen midt emot). Af författarinnan till Tant Cordulas Hemlighet. Öfversättning. Han for med handen öfver pannan, liksom han velat samla sina tankar, men Lilli gjorde sig i ordnivg att lemna paviljongen. En oförklarlig ängslan öfverföll henne, han var ja så besynnerlig. Det föll henne nu också in, att det vore alldeles emot skick och bruk, att bevilja en fullkomligt obekant man ett längre samtal. Hon hade låtit hans originella väsende inverka på sig; det var dåraktigt, och måste nu godtgöras, så fort som möjligt. — Nå, får jag ej lof att sluta mitt försvarstal? frågade han bedjande, då hon närmade sig dörren, — Slutet kan jag sjelf säga eder, svarade hon, ni har anklagat hofrättsrådinnan Falk inför domstol. Rätten har förklarats vara på er sida, och då er lifliga önskan ej ögonblickligen uppfylldes, vredgades ni, lät Forts. fr. N:o 271.