Göteborgsposten – 17 november 1868, sida 1

och berömda fursteätter ha fått ett längt mindre ädelt och hedrande slut. Rossini är död. så löd den lakoniska underrättelse, telegraten i går bragte oss. Svanen från Pesaro har för alltid sörstummats, och i tonernas verld kläda sig hans tillgifna i dok. Gioachimo Rossini var född i den lilla romagnoliska kuststaden Pesaro d. 29 Febr. 1792. Hans anlag för musik visade sig mycket tidigt, och redan 1809 började han komponera en opera Demetrio e Polibio; men hans glansperiod började först i Milano, på hvars Scalateater uppfördes hans nya opera la pietra di paragona, hvilken utöfvade så stor verkan på publiken, att Rossinis ära som dramatisk tonskald kan dateras från den dagen, om också nämnda verk för längesedan blifvit glömdt. Det dröjde ej långt derefter, innan Rossini åter framträdde med en opera, hvilken nu är åtminstone till namnet allmänt känd och i hvarje fall skall städse kunna göra anspråk på en plats i den italienska operans historia, emedan den på visst sätt är begynnelsen till den rekreationsperiod för italiensk operamusik, som framkallades af Rossini. Det var Tancred, som uppfördes år 1813 för första gången på Teatro Fenice i Venedig. Rossinis namn flög nu öfver fosterlandets gränser, och hans ära steg ytterligare samma år med upptörandet at Italienskan i Aller. ; Men nu följde en viss matthetsperiod i Rossinis verksamhet. Han skapade visserligen flera nya operor kort efter hvarandra, men ingen enda utaf dem gjorde synnerlig lycka. Men då kom, liksom om Rossinis skapareförmåga åter koncentrerats och ledt till nya framstående alster, år 1816 hans erkändt mest fulländade och genialiska verk: Barberaren i Sevilla, på tiljan. Hans snille har aldrig kunnat öfverträffa denna maestrons på äkta humor, fin musikalisk lek, glädtighet, behag och originela melodier så rika tonskapelse. Barberaren gafs först i Rom, dit kompositören enkom för detta ändamål begifvit sig. Med teatern i Neapel afslöt Rossini kontrakt om att årligen lemna tvenne operor, och under den korta tiden af tem till sex år skref han nu: Otello, Cenerentola, Gazza ladra, Armida, Adelaida di Borgogna, Adina, ossia il Calife di Bagdad, Moses, Ricciardo e Zoraide, Ermione, Odoardo e Christina, la Donna del Lago, Bianca e Falliero, Maometto secondo, Matilde di Chabran Zelmira. År 1822 gjorde Rossini en resa genom Tyskland, och ledde i Wien, der han blef dagens hjelte, uppförandet af Zelmira. Vid hans återkomst till Italien uppfördes i Venedig SemiramideI November år 1823 reste Rossini till Paris och deritrån till London. I båda dessa verldsstäder firade han nya triumfer. Sedan slog han sig ned i Paris, der han fick Mahomed upptörd i bearbetad form och med titeln Belägringen af Corinth. Dessutom komponerade han operorna Comte dOry och Wilhelm Tell; med hvilka han på visst sätt afslöt sin kompositörsbana. Rossini har nästan egnat hela sin verksamhet åt teatern. Vi erinra oss nu blott en Svabat mater och Soires musicales, som i annan form än den sceniska kommit inför offentligheten — och förbigå den betydelselösa kompositionen vid sista pariserutställningens öppnande. Den store maestron har egnat senare delen af sitt lif, under tillbringandet af ett dolce far niente, hufvudsakligen åt gastronomiska studier och andra förfinade njutningar. Han efterlemnar en stor förmögenhet. Egendomshandel. Landtbrukaren N. J. Forssman på Juringe har i dessa dagar af magister F. Lagerberg inköpt de vid Mälaren naturskönt, på c:a 2 mils afstånd från Stockholm belägna egendomarne Riddersvik och Löfsta, för en summa af 80,000 rdr. Denna possession såldes för omkring två år sedan för en summa af 160,000 rdr, ett pris som då ansågs vara ganska billigt. Ny illustrerad TIdnings senaste nummer innehåller: Carl Henrik Boheman, t (med porträtt); En skärgårdshistoria, berättad at Richard Gustafsson; Uddevalla (med två planscher); Skogseldarna i Ryssland sommaren 1868 (m. plansch); Rietschels Luther-denkmal i Worms (med plansch); Språkrör från Paris;