Göteborgsposten – 5 november 1868, sida 1

A hr AAA AQA 5a —E—!4 eller annan sjukdom derå har ej sörmärkis. Afkastningen antages till åtminstone 7 å 8 gånger af hvad som blifvit utsatt. Rofvor och kålrötter hafva, der de ej varit utsådda å för torr eller hård jord, lemnat god askastning. Lin och hampa hafva varit af mindre god växt. Höskörden har utfallit vida under medelmåttan, så väl å naturliga som artificiella ängar, till ungefär hälften mot den under vanliga år, men är af god beskaffenhet. De i höst med godt och torrt utsäde samt i derför tjenlig jord besådda fälten förete ett frodigt och lofvande utseende. I allmänhet bedömd anses årets spanmålsgröda fullt motsvara ortens behof och äfven lemna ölverskott till afsalu. Bekymmersammare är deremot den svaga fodertillgången för vintern, som redan förorsakat, att landtmannen måst minska antalet kreatur; dock finnas ej obetydliga förråd af halm från förra åren att tillgå. Inom Vestmanlands län antages förhållandet med årets skörd gestalta sig sålunda: Hvetet har lemnat skörd under medelmåttan. Rågen, ortens hufvudsäde, har i allmänhet gifvit fullt medelmåttig äring, hvaremot skörden af korn, blandsäd och hafre utfallit under medelmåttan, dock har kärnan af alla förenämda sädesslag varit särdeles vigtig och i öfrigt af utmärkt beskaftenhet. Af ärter och vicker har äringen utfallit vida under medelmåttan, af potatis fullgod, af öfriga rotfrukter dels god, dels medelmåttig. Med fäst afseende å den svaga afkastning, vårsäden i allmänhet lemnat, måste sålunda skörden i sen helhet anses hafva utfallit ej fullt medelmåttig. Foderafkastningen har utan undantag varit särdeles svag, hvilket föranledt insamlandet af löf och andra fodersurrogater; och ehuru den milda väderleken tillåtit höstbetets begagnande längre tid än vanligt varit, kan dock emotses, att husdjarens framfödande under den kommande vintern och våren skall förorsaka allvarliga bekymmer. Höstsådden har försiggått under gynsamma omständigheter, och brådden visar sig särdeles lofvande, ehuru den på lösare jordmån blifvit till någon del skadad af mask. Från Ilernösands län är 3:dje årsväxtberättelsen af följande lydelse: Sedan årets skörd numera blifvit under gynnsam väderlek inbergad, samt proftröskningar blifvit verkställda, anses densamma lemna följande resultat: Råg, som endast till omkring en fjerdedel af samtlige sädesslagen odlas, lemnar s:de å 10:de kornet; — Korn, ortens hufvude, 6.te å 8:de kornet; — Blendsäd likaledes 6:te å 8:de kornet; — Hafre 5:te å 7:de kornet; alla dessa sådesslag af kärnfull och god beekaflenhet; — Ärter, som föga odlas, 6:te kornet; — Potatis 8:de h 10:de kornet; — Linoch hampväxter hafva gifvit medelmåttig skörd; — Höskörden har i Medelpads och Södra Ångermanlands öfra fögderier utfallit under mudelmättan, men i Norra Ångermanlands och Södra Ångermanlands nedra fögderier anses den hafva blifvit medelmåttig. — I allmänhet kan skörden sålunda antagas hafva blifvit medelmåttig och för länets behot tillräcklig. Jernbanetrasiken. Under sistl. Sept. månad uppgick trasikinkomsten å Wexiö-Alsvestad-banan till rdr 4,208: 95, mot rdr 3,894: 85 under samma månad år 1867. Fynd. Vid gamla kyrkans nedrifvande i Roberga i Småland har blifvit återsunnen en runsten, som länge legat nedmurad i grunden af vapenhuset. Runstenen, med någorlunda läslig inskription och som är upptagen under N:o 1,203 i Liljegrens Run-anteckningar, har blifvit upprest på Roberga kyrkogård. Knallhatt-explosion inträfkade, skrifves det från Norrtelje, i slutet af förra månaden i Frötuna och Byhle, förorsakad af ett större parti knallbattar, hvilka tillverkats af hr Carl Wretling, hvars fader är egare af ofvannämnde ställe. Dervid inträffade den beklagansvärda händelsen, att en ung flicka, som, oaktadt hr W:s uttryckliga förbud, vid den ugn hvaruti knallhattarne förvarades, söretagit kaffekokning, hvarigenom explosionen fsöraaleddes, tillsatte litvet. Haltva boningshuset raserades och den andra hälften skadades betydligt. Det som ökar det sorgliga i denna tilldragelse är, att för bemälda unga qvinna, som skulle gifta sig med hr W:s broder skulle 3:dje lysningen afkunnas sistl. Söndag. Skeppsbyggeri i Gefle. I Gefle-P:n läses: Verksamheten å stadens skeppsvarf synes för stundande vinter blifva af samma omfattning som under den sistlidne. Utom det skepp om 400 läster, som hr grossh. Bång har under byggnad å norra vartvet, har der nyligen sträckts kölen till ett lika stort skepp och af likadan konstruktion för samma persons räkning. Å södra varfvet har hr konsul Rettig under byggnad ett skepp om 400 läster och hr skeppsbyggmästare Bergforss en skonare å omkr. 60 nylaster, hvarförutan spanten till en skonare för en sjökaptens räkning i Sölvesborg der äro nyligen uppsatta af hr skeppsbyggmästare 0. A. Brodin, som derjemte för egen räkning i dessa dagar sträckt kölen till ett 400-lästers skepp. Dessutom hafva hrr grosshandl. Åkersson och A. A. Andersson derstädes en upptimrad skonare af omkr. 40 nyläster. På det s. k. siskarevarf