Göteborgsposten – 5 november 1868, sida 1

Göteborg. Patent. Kommerskollegium har tillagt fabriksbolaget J. C. G. Bolinder patent under 10 års tid å af nämnda bolag förbättrade gnistersläckare. Ändring i konkurslagen. K. M:t har dels förordnat, att S 54 i konkuslagen skall erhålla följande förändrade lydelse: Har borgenär lös egendom i pant eller eljest under panträtt i handom, eller har för bans fordran lös egendom blifvit utmätt inom den tid och på det sätt, att, enligt hvad särskildt är stadgadt, förmånsrätt i den egendom för samma fordran uppkommit; ege borgenären sjelf besörja, att den pant eller egendom å offentlig auktion såld varder, der ej gode männen elier sysslomännen vilja den lösa, låte dock desse minst en månad förut veta, när försäljningen skall ske, och vise för dem reda för hvad som influtit. Vill ej borgenären om försäljningen föranstalta, som nu sagdt är, ege sysslomännen derom besörja, dels också beslutit följande tillägg till samma lags S 104: Bestrides ackordet på den grund att säkerhet ej finnes för dess fullgörande, pröfve rätten, efter omständigheterva, huruvida fastställelse på sådan grund vägras må. Telegrafstyrelsens berättelse för 1867 har i dagarne offentliggjorts, och inhemtas af densamma bl. a. följande: Kostnaden för 1867 års samtliga telegrafbyggnadsarbeten har uppgått till 181,569 rdr 29 öre. Sammanräknade beloppet af de särskilda anslagseller andra medel, som alltifrån elektriska telegrafinrättningens början och intill 1867 års slut utgifvits för anläggning af nya eller ombyggnad af åldre linier och ledningar samt stationers inrättande, har uppgått till 4,107,167 rdr 71 Öre, utgörande i rundt tal för hvartdera af de 15 åren inemot 274,000 rår. Ä Antalet af de under styrelsens inseende ställda ötatsoch privatstationer, hvilket vid 1866 års slut utgjorde 93, ökades under sistförflutna året med 3, eller till 96. Till dessa 96 stationer böra läggas: 94 statens jernvägstelegrafstationer, 66 enskilda bolags dylika stationer, samt 1 privat s. k. visaretelegrafstation. Antalet af samtliga i riket befintliga telegrafstationer uppgick således vid slutet af 1867 till 257, eller 8 mera än vid samma tid år 1866. År 1853 fanns endast 2 stationer. Sistnämnda år utgjorde liniernas sammanlagda längd 10012 geografiska mil. Vid slutet af år 1867 uppgick denna till 869,6, trådledningarnes till 1,764.;. Hela antalet afsända telegrammer uppgick till 496,105, hvaraf 374,143 inländska och 121,962 utländska. Detta utvisar en tillökning mot 1866 af 71,199 telegrammer eller 16.5 procent. Hvad särskildt transitkorrespondensen beträffar, anmärker styrelsen, att en väsendtlig minskning deruti icke blott redan inträffat, utan ytterligare är att motse. Redan d. 1 Juh 1867 öppnades en direkt undervattonstelegrassorbindelso mellan Arendal i Norge och Hirtshals i Danmark, och ehuru afgifterna för korrespondensen mellan dessa länder äro desamma, antingen befordringen sker på nyssnämnda nya väg eller genom Sverige, sker likväl befordringen af den betydliga korrespondensen mellan Norge och Danmark numera nästan uteslutande på den nya vägen, hvilken jemvål till en del begagnas för norska telegramvexlingen med länder söder om Danmark, Sedan ytterligare en direkt telegraförbindelse nyligen blifvit tillvägabragt mellan Danmark och England, är det mycket sannolikt, att Norges korrespondens jemväl med detta sistnämnda land kommer att endast undantagsvis befordras öfver Sverige. De ankomna telegrammernas antal har uppgått till 496,105, hvaraf 374,850 inoch 121,255 utländska. Medelexpeditionstiden för ankomna telegrammer, räknad från inlemnandet till mottagningen å adressstationen inom landet har uppgått till 50 minuter för hvarje telegram. År 1866 uppgick den till I timme 18 min. Anledningen härtill uppgifves vara ledningstrådarnes ökade antal. Influtna portoafgiter hade uppgått till 1,003,733 rdr 54 Öre. Elter afräkniog härifrån af de belopp, som utbetalas för befordring å utländska linier, m. m., utgör telegrafverkets behållna inkomst för året 690,954 rdr 83 öre, eller 33.789 rdr 44 öre mera än 1866. Dertill komma åtskilliga andra inkomster, så att hela inkomstsumman uppgår till 800,928: 98. Då utgifterna beräknats till 648,488 rdr 55 öre, utgår behållningen till 1868 alltså 152,440 rdr 43 öre. Tredje årsväxtberättelsen. Inom Södermanlands län, hvarest årets gröda blifvit väl inbergad och är af utmärkt god samt, hvad spanmålen beträffar, af vigtig beskaflenhet, visar sig förhållandet med de särskilda slagen i allmänhet på följande sätt: Hvetet anses lemna nära medelmåttig skörd, af 6:te till 8:de kornet, men från fjerde fögderiet uppgifves kornförökningen till 3 4 5 gånger utsädet. Rågen, ortens hufvudsäde, antages lemna medelmåttig afkastning af 7:de till 8:de kornet, men halmskörden är mindre rik, än under vanliga år. ÄÅ högre, san lblandad jord har den af torkan blifvit bragt till brådmognad och der ej gifvit annan afkastning än i foder. Kornet gifver skörd under medelmättan, af 3:dje till ö:te kornet. Hafre och blandsäd gifva likaledes skörd under medelmåttan af 3 till 5 gånger utsädets belopp. Ärter och vicker hafva gifvit olika askastning; å en del ställen god skörd, men å an dra nära missväxt. Kornförökningen kan öfver hufvud beräknas till 4 å 5 gånger utsädet. Det bör dock anmärkas, att å jord med fuktigare läge har af värsäden erhållits fullgod skörd, och att sädesgrödan, i förhållande till qvantiteten halm, i år är mycket gifvande. Potatis: Denna rotfrukt har givit skörd, öfverträffande den, som under flera narmast föregående år erhållits, och någon s. k. torröta