Göteborgsposten – 3 november 1868, sida 1

doteobe ——— — ——— all utsigt för handen, att oron skall lägga sig utan att den allmänna ordningen blifver störd. Det totalintryck, som de af hr justitiekansleren företagna undersökningarne lemnat, formulerar han i sin skrifvelse på följande sätt: Att i en sak, sådan som denna, bilda ett säkert omdöme är naturligtvis med yttersta svårighet förenadt, och jag vågar derför ej heller uttrycka ett sådant; men jag anser mig likväl böra inför Eders K. M:t uttala det totalintryck som jag, af allt hvad härom kommit till min kännedom, erfarit, och detta intryck är, att om än på ett och annat ställe eller i ett och annat fall de skyldigheter, som enligt kontrakt åligga landbönderna och af dem utfordras, må vara för dem mer än skäligt betungande, sådana fall dock utgöra undantag, samt att i allmänhet någon grundad anledning till klagan å landböndernas sida icke förefinnes, Orsaken till den i så vidsträckt omfattning nu herrskande rörelsen kan följaktligen, efter mitt förmenande, icke till någon hufvudsaklig del anses ligga i alltför öfverdrifna fordringar å godsegarnes sida, utan torde den egentliga grunden dertill vara att söka i vissa hos landbönderna rådande dunkla föreställningar om något slags rätt till den af dem arrenderade jorden, i förening med uppviglande sakförares förespeglingar. Sistlidna års svaga skörd och deraf naturligen följande svårigheter för landbönderna att utgöra arrendeafgisterna torde ock i sin mån hafva under den nästförflutna tiden gjort dem mera benägna att lyssna till dessa uppviglares råd. Ultuna landtbruksinstitut. Adjunkten vid Upsala universitet, sekreteraren i Upsala läns hushållningssällskap, fil. d:r Fredrik Georg Afzelius, har af K. M:t blifvit förordnad att, i ledigheten efter professorn m. m. A. J. Ångström, intill utgången af år 1873 vara ledamot i styrelsen öfver Ultuna landtbruksinstitut. Förbättrade konjunkturer. Mariestads W:d omtalar att Enebackens marknad, som hölls sistl. Thorsdag, var, tvärtemot vanliga förhållandet vid ortens kreatursmarknader, besökt af ett öfvervägande antal köpare deribland flere norrmän, som på långt när icke kunde få köpa så många eller så sota kreatur som de önskade. Priserna på nötkreatur voro derför högre på denna än på någon annan marknad i länet förut i år. 12 å 13 qv:s oxar betingade 190 å 200 rdr paret 11 å 12 qv:s 120, 160 å 170 rdr, kor 30—60 rdr; arbetshästar 6—8-åriga kostade 150 å 180 rdr stycket. Kalmar läroverkskollegium har afstyrkt icke allenast valfrihet i grekiska språket, utan äfven indragning at första klassen vid elementarläroverken. Att icke hela kollegiet är konservativt, säger tidn. Kalmar, kan man sluta deraf, att beslutet mot indragning af första klassen fattades genom den s. k. utslagsrösten. 9 af läroverkens lärare röstade nemligen för och 9 emot riksdagens framställning till K. Maj:t, att nämnda klass måtte indragas vid rikets elementarläroverk. Dierfva tjufverier ha en tid bortåt föröfvats i Skara och trakten deromkring, utan att man lyckats komma utöfvarne af desamma på spåren. Natten till i Onsdags gjordes ott om otrolig djerfhet vittnande försök till inbrott i Malmströmska modehandeln i Skara, hvilket af stadens tidning skildras på följande målande sätt: Tjufvarne hade först gjort visit i hr Laur6as näst intill belägna gård, der de brutit sig in i lektor Brodens stall och der gjort dennes häst resfärdig samt likaledes lagat i ordning en af hr Lauråns vagnar, men tillsvidare låtit både häst och vagn qvarstå på sina platser. Först efter att hafva väl ombesörjt skjuts hade de troligen begifvit sig till ofvannämnde handelsbod, der de å det yttre fönstret inpå gården borrat hål widtsor hakarne och sålunda öppnat detsamma, derefter intryckt en glasruta å det inre fön stret samt vidare med en knif skjutit fönsterluckan åt sidan. Nu var passagen fri, och det måtte för tjufvarne ha varit bra harmligt, att just då blifva skrämda. Man vet icke hvad som kunnat skrämma dem, men emellertid sprungo de itrån både verktyg och alltsammans. Verktygen bestodo af en knif, ett borr, ett par jernsprintar och en — limpanna. Dennas begagnande kunde lätt ba vållat en svår olycka. Bofvarne hade nemligen gått in i en vedbod, der de gjort upp eld och värmt draglim, hvilket de sedan strukit på glasrutan för att ej åstadkomma för mycket buller vid dennas intryckning. Man har föga hopp att få reda på, hvilka gerningsmännen voro. Karolinska insfitutet. Vid detta mediko-kirurgiska institut komma föreläsningarne under höstterminen 1868 att på följande sätt bestridas: I anatomi, bistologi och fysiologi: af prof. G. von Däben och adjunkten Chr. Loven. I medicinsk kemi och toxikologi: af prof. S. Stenberg och adj A. Wimmerstedt. I farmakognosi och farmakodynamik: adj. O. Sandahl. I medecin: prof. P. H. Malmsten, adj. R M. Bruzelius och amanuensen W. Ekekrantz. I kirurgi och ofthalmiatrik: t. f. prof. C. J. Rosander, t. f. adj. doc. A. A. Törnblom och amanuensen J. Svensson. I obstetrik och gynekologi: prof. A. Andersson, adj. W. Netzel, doc. S. Sköldberg