Göteborgsposten – 3 november 1868, sida 1

utfärdade borgmästare v. Stockenström tillåtelse att gripa W., med hvilken tillåtelse på handen de danska kreditorerna, enär Danmark har utlevererings-konvention med Förenta Staterna, möjligen lyckas taga rymmaren vid hans landstigning i Newyork, itall han afseglat dit. Olyckshändelser. I Lördags för åtta dagar sedan omkom en ung grufarbetare i Falu grufva på det hemska sätt, att han, då han uti en tunna skulle halas upp ur grufvan, jemte tunnan nedstörtade i djupet. Olyckan vållades deraf, att linan, vid hvilken tunnan hängde, under färden brast. Från Hudiksvall skrifves: Arbetskarlen A. Strömbom hade begifvit sig till en tägt i stadens närhet för att der verkställa något arbete. Då 8. ej på qvällon hemkom, anställdes letning efter honom och påträffades han då i tägten liggande död och illa bränd, ett godt stycke från en slocknad eld. Antagligen hade S. uppgjort eld för att värma sig, medan han hvilade från arbetet samt insomnat, liggande så nära elden, att den fattade uti hans kläder. På marken syntes han vältrat sig af och an, troligtvis för att släcka elden, då den fattat uti kläderna, men det lyckades honom ej. Dansk sjelfmordsstatistik. Det är en bekant sak, att man knappast kan öppna en dansk tidning, utan att få läsa berättelsen om ett eller flera sjelfmord. Detta faktum bestyrkes ytterligare af följande i en dansk tidning meddelade utdrag ur en nyligen utgifven afhandling Om sjelfmorden i Europa, af en fransk förf. A. Legayt, hvari det, med afseende på Danmark, heter: Under tiden 1835—60 har dot visat sig att i Danmark, Sverige och Sachsen sjelfmordens antal tlltagit hastigare än folkokningen och den naturliga dodligheten. Storsta antalet sjelsmord i medeltal visar sig i Sachsen-Allenburg med 303 och i Danmark med 288 för hvarje million innevånare; i Norge komma 94, i Sverige 66 och minsta antalet i Spanien med 14. En sammanställning af sifferuppgifterna från de olika europeiska länderna visar, att sjelfmorden oftast framträda i Nordtyskland och Danmark. I trots af den vanliga åsigten i detta hänseende befinner England sig bland de sista i ordningen. Siörsta antalet sjelsmord begås om sommaren, isynnerhet i Juli månad, det minsta i Januari. Med afseende på sättet att begå sjelfmord, så är detta naturligtvis mycket olika; oftast förekomma hängning och drunkning, derefter bland karlar eldvapen, skärande instrumenter, gift, fall utför högt belägna platser, ihjälosning 0. 6s. v. Bland qvinnor är ordningen följande: gift, dränkning, skärande instrumenter, ihjälosning, fall från böga platser och mycket sällan eldvapen. En jemförelse mellan de olika sätten att taga sig afdaga visar att i Danmark hänger man sig mest och i Spanien minst; i Frankrike dränker man sig mest; i Nordamerikas Förenta Stater står eldvapnet främst, i Danmark sist; i England skjuter man sig och tar in gift; i Spanien kastar man sig ut genom fönstret. Åldren har ett väsentligt inflytande på såödssättet, i Danmark tillväxer sålunda användandet af bängning med åren, under det att antalet af dränkningar är störst bland ungdomen och aftager med åren; bruket af skäraude instrumenter tilltager intill det 50:de året, men är sedermera i jemnt aftagande. Gift, som så ofta användes i ungdomen, brukas mycket sällan vid mognare ålde . Orsakerna: till sjelfmord visa sig hvad qvinnorna beträffar oftast vara moraliska, såsom kärlek, svartsjuka, huslig disharmoni, exalterade känolor 0. 8. v., under det att de hos mannen närmast äro materiella, såsom: näringsomsorger, intrasslade affärer, förluster o. s. v. Hvad dryckenskapen angår, har det visat sig, att i Danmark, hvarest, efter försis påstående, sjelfmordsstatistiken föres med den största omsorg, nästan 18 af manliga och 9,,, af qvinliga sjelfmord ha denna last till mer eller mindre omedelbar orsak. Som ett kuriosum har man lagt märke till att druckna menniskor hänga sig i långt större antal än andra sjelfmördare. I Danmark begås minsta antalet sjelfmord af gift folk och bland dem af qvinnorna, derefter komma enklingarnes med tre gånger flera än de gifta och åtskilda makar med 5 gånger; de flesta sjelfmord begås af ogifta. Beträffande de samhällsklasser, inom hvilka sjelfmord oftast förekomma, visar det sig att detta i Danmark är den tjenande klassen, hvarest medeltalet ar 464 på en million. Olika religionshekännelser framvisa äfven ett olika resultat; det största antalet sjelfmord inträffar bland protestanterna, derpå följa i nedstigande antal katoliker, judar och kristna af olika sekter. Hvad beträffar judarne kan det ringa antalet dels förklaras genom en i allmänhet lyckligare materiell ställning, dels genom en större ösning i att bära moraliska lidanden, dels slutligen genom en mera innerlig religiös känsla. Sjelsmorå förekomma långt oftare i hufvudstäderna än i den öfriga delen af lanlet. I Danmark är sålunda förhållandet 288 i hela konungariket mot 477 i Köpenhamn, Frälsebönderna i Skåne, Som vi förut omtalat har justitiekansleren Huss nyligen vitats i Skåne för att personligen taga reda på örhållandena med och orsakerna till den oro, om uppstått bland dervarande frälsebönder, ch hvarom vid flera tillfällen i denna tidning alats. Hr Huss har till K. M:t ingifvit en ttörlig berättelse om hvad han i saken inhemat och uttalar deruti den mening, att det är