Göteborgsposten – 30 oktober 1868, sida 1

— Gnmn— — n:——— Suez-kanalen år 1868. Den bekante afrikanske resenären Georg Rohlfs har offentliggjort en beskrifning af Suenzkanalens tillstånd under hans sista vistande derstädes. Af hans intressanta skildring meddela vi följande: Då hr de Lesseps år 1854 erhållit tillåtelse af v. konungen i Egypten att anlägga en kanal genom landtungan vid Suez, uttalade sig en kommission, bestående af ingeniörer från England, Frankrike, Österrike, Spanien, Nederländerna och Preussen, för att verket var utförbart, och ett aktiebolag bildades med ett kapital om 200 mill. fres till att utföra genomgräfningen. År 1859 började arbetet under aktiebolagets uppsigt. I början arbetade man endast med handkraft. Den egyptiska regeringen hade förbundit sig att lemna 20,000 fellahs eller lifegna, hvilka arbetade en månad och aflönades samt bespisades af bolaget. IIvarje månad aflöstes dessa tvångsarbetare af nya skaror. Då det 1865 visade sig, att arbetet på detta sätt skred alltför långsamt framåt, afslöt bolaget en öfverkommelse med firman Borrel och Lavaley, enligt hvilken denna firma skulle med tillhjelp af maskiner utföra hela arbetet. Samtidigt härmed fick firman Dussau Fröres arbetet med de stora hamnarmarne vid Port-Said. Nu gällde det att få den egyptiska regeringen, som förbundit sig till att lemna ofvan näranda antal arbetare, till att lemna en kontant penningesumma såsom ersättning för de nu onödiga arbetarne, och hon gick med beredvillighet in på förslaget. Men då v. konungen tyckte, att den äskade skadesersättuingen af 54 mill. fres var för stor, kom man öfverens med honom att välja en skiljedomare, och härtill valde båda parterna kejsar Napoleon. Fransmännens kejsare afgaf nu den törklaring, att bolaget icke borde ha 54, utan 84 mill. i godtgörelse af den egyptiska regeringen, hvarigenom bolaget således fick en oväntad inkomst af 30 mill. fres, och man menade, att denna för bolaget så lyckliga utgång till en del härledde sig af den omständigheten, att hr Lesseps är slägt med kejsarinnan Eugenie. Bolaget fick dessutom en skadesersättning af 10 mill. fres af v. konungen för domänen Tel-el-Kebir, men fastän sålunda en ökad inkomst af 100 mill. fres tillkommit insåg man likväl snart, att man måste ha åtminstone ytterligare 100 mill., för att få kanalen färdig. Af detta skäl begaf sig Lesseps år 1868 till Paris, för att upptaga ett nytt lån; men då detta icke lyckades honom, fick han af franska regeringen tillåtelse att ordna ett lotteri, och detta inbragte i början af Juni 1868 mellan 40 och 45 mill. fres och har troligen senare åstadkommit den önskade summan. Enligt de senaste kontrakterna skola arbetena på kanalen vara färdiga till d. 1 Okt. 1869, men man kan måhända, utan att derför se saken i för mycket svart, tvifla om, att det skall lyckas. Man bör icke vara af deras mening, som påstå, att kanalen aldrig skall bli färdig, utan bli tillstoppad af sand, lika litet som man bör frukta för, att aktiebolaget icke skall ha nog karakter att genomdrifva saken, så att kanalen skall öfvergå i engelsmännens händer. Deremot är det tvifvelaktigt, huruvida firman Borrel och Lavaley, hvilken åtagit sig fördjupningsarbetet, verkligen skall kunna göra det färdigt, äfven om hon skulle hinna med utgräfningen af det föreskrifna området 34 mill. kubikmeter. Det är emellertid nödvändigt för bolaget att iakttaga större sparsamhet. IIvartill behöfves en så stor tjenstemannapersonal? Ej mindre än 200 personer äro anställda som agenter eller i direktionen, och för dessa är den högsta lönen