Göteborgsposten – 16 september 1868, sida 1

Göteborg. —.——gen från besöket hos grefve Arvid Posse på Chorlottenlund hedrat egendomarne Krageholm och Lyckås med visiter, samt under tiden roat sig med jagt. Hertigen återvände i Söndags middag till Sofiero. Prinsen af Wales och hans gemål anlända först i November månad till de nordiska hofvon. Prinsen skall troligen deltaga i höstjagterna. En ny Nordpolsexpedition. Från Washington meddelas under d. 2 Sept., att underhandlingar inledis mellan Nordamerika, England och Preussen angående utrustandet af en storartad nordpolsexpedition. Konungen af Preussen och Nordslesvig. Vi hafva förut omnämnt, att konung Wilbelm I tänker begifva sig till Slesvig. Fastän tyskarne i Haderslev och Christiansfeld särskilt inöjudit H. M:t att besöka äfven dessa platser, har han likval vågrat göra det, af följande skäl, uppgifoa officiöst från Berlin: Såval det danska som det tyska partiet törberedde sig synbarligen på att bestorma konungen med petitioner, hvilka skulle nödgat honom att nedbryta hoppet antingen hos det, ena eller det andra partiet, Men den vigtigaste orsaken bör sökas i en politisk anständighetskänsla, som motsatte sig, att konungen emottog hyllning i distrikter, om hvilkas eventuela statsrättshga förbindelse underhandliangarne äro svärvande eller åtminstone kunna i hvad ögonblick som helst åter upptagas, och hvilka konungens besök då skulle foregripan. Om här bredvid ställes beslutet, att konungen skall besöka ej blott Flensborg, utan äfven Sönderborg på Als, rörande hvilka platser han således ej hyser några skrupler, så tyckes häraf följa, att Preussen tänker sig omröstningslinien dragen söder om Haderslev, men norr om Sundeved. Emellertid synes man å danskarnes sida i både Abenrå, Flensborg och Sönderborg skola draga försorg om, att den preussiske konungen genom demonstrationer i massa får veta, huru sjeliva befolkningen vill ha omröstningsgränsen dragen och att den fordrar omröstningens snara verkställande enl. Pragerfreden. Ett nytt guldland. Det är nu en i allo erkänd sanniog, att upptäckterna af guldgifvande länder äro medel, genom hvilka en högre makt, som leder folkens och ländernas öden, för den menskliga bildningens strömfåror till trakter, hvilka dittills legat höljda i okunnighetens och råhetens mörker, utan att deras innevånare kunnat deltaga i det stora civilisationsarbetet. Bevis derpå ha vii Australien, i Californien etc., hvarest nu ett rörligt och kraftigt lif utvecklar sig på den europeiska civilisationens grund och med dess väldiga häfstänger till vertyg. Uti denna tidnings utlandsafdelning har förut omnämnts, att ett nytt guldland upptäckts i södra Afrika, hvilket synes erbjuda oerhörda rikedomar. Till England nu ingångna underrättelser från Natal ej blott bekräfta, utan äfven ännu mera stegra de väckta törhoppningarne om skatter i dessa trakter. Flera profver på quarz ha erhållits, och ett dylikt, af ringa storlek men betydande rikedom, har emottagits af handelshuset Maynard, Brother C:o i London. En expedition af 60 guldgräfvare, anförda af en mr Black, har redan begifvit sig dit (till Tate floden) och arbetar i en gammal grutva, som tyckes hafva ifyllts för flera sekler sedan. I en från Black ingången berättelse om expeditionen heter det, att de ha all utsigt till framgång. På flera mils omkrets finnas quarz-gångar och här är tillräckligt utrymme för tusenden, ifall vi lyckas. Efter ö:verenskommelse med infodingarnes chef på stället, har man hissat den briliska flaggan derstädes och ägifvit trakten namn af Vietoria Goldfieids. Men eftersom detta namn skulle kunna åstadkomma en förblandning med Australien, föreslår man i stället benämningen Victoria and Albert. In födingarnes chef, som heter Matjen, är mycket vänlig mot de tillströmmande kolonisterna och har skritvit till den engelske guvernören i Capstaden, sir Wodehouse, med begäran om råd och med anbud om att under vissa vilkor ställa landet under britiska regeringen. Några tyskar derstädes hade dock volat förmå honom att ställa sig under Nordtysklands Förbunds beskydd, men han föredrog Englands, och på goda skäl. Under tiden har ban utsett tvenne engelsmän, hvilka meddela lillåtelse åt guldgräfvarne att uppehålla sig 1 31 A DÅ NDNNN (ool