Doktor Brady). Af P. H. Russell. Han korsade sig ånyo och mumlade oroligt några ord medan han tillslöt ögonen. Jag skände på hans puls; den var svag och hastig, men det var ingen fara för ögonblicket. Jag var van vid de sjukas och sårades fantasier, och hade det ej varit derföre att han nämnde mitt namn, skulle jag alls icke ha tänkt närmare på hela saken. Jag befallde att man noga skulle passa på honom och lofvade att snart komma tillbaka samt gick derefter för att söka upp Rose Prendergast. Ingen af hennes systrar kände henne under detta namn, men slutligen träffade jag henne i en af salarne. Hon talade med mycken förbehållsamhet om våra gemensamma vänner. — Det distraherar oss att sysselsätta oss med den yttre verlden; här är min, tillade hon. Jag lefver blott för en sak. — Och hvar är er bror? — Jag vet ej om den stackars Maurice är lefvande Ner död, svarade Rose; jag har ej hört af honom på ång tid. : — B (Forts fr. N:o 213.