Göteborgsposten – 14 september 1868, sida 1

angrep slottet. Miss Fraser visste att han var i grannskapet. Med en oerhörd fräckhet — som för örigt är främmande för hans karakter — skaffade han sig inträde i huset och tog nästan lifvet af den stackars flickan genom att förorsaka henne en sådan förskräckelse; det oaktadt vägrade hon modigt att stjäla mina nycklar. Hennes kärlek till skurken gjorde att hon emellertid ej angaf honom. Med tillhjelp af hotelser och föreställningar om att han utan hennes tillhjelp komme att sluta sitt lif i galgen fick han henne att aflägga tysthetsed. Då hon flydde från rummet som folket trängde in i och sprang ned åt köksgången, blef hon plötsligt gripen af sin far och en annan karl samt släpad ut ur huset genom den ingång: de hade bevakat. I samma ögonblick underrättade en af bandet kamraterna om att polisen närmade sig. Fraser kastade den unga flickan på en häst och det lyckades honom undslippa med henne; dessutom är det tvifvelaktigt om vi haft rättighet taga henne ifrån honom. Hennes kärlek till den ovärdiga man som kallar sig hennes far är ett af de många underliga dragen i hennes karakter; men hennes tillgifvenhet för honom öfverträffas dock af den fruktan och afsky hon hyser för mrs Brady. Fraser och er mor hata hvarandra innerligt, så att det måste vara en inbillning af Mabel att er mor var i Kilmoyle, och att hon och Fraser så att säga konspirerade under sjelfva slottets murar. Så snart jag ankommit till Indien skall det vara min första omsorg att använda alla model för att om möjligt få den karlen att utlemna sin dotter, ifall hon önskar att slippa ifrån honom; ja, vore det ej för er och för hennes