Göteborgsposten – 9 september 1868, sida 1

Doktor Bradyv). Af W. H. Russell. Hvad sjelfva den blodiga tilldragelsen angick, så flögo tidningarno om densamma ut öfver hela landet. Regeringen utfärdade en proklamation och tillbjöd en oerhördt stor belöning åt den som kunde lemna upplysningar, och det utkom en parlamentsakt som gick ut på att upprätta den nödvändiga ordningen i Kilmoyles distrikt. Sjelfva öfverfallet var utmärkt väl organiseradt och ledt. Alla gårdens hundar funnos förgiftade ighundkojorna; officerarne, som med major Bagshaw i spetsen varit på en fest samma afton hos den gamle earlen af Belbrook, blefvo anfallna då de om aftonen körde hem i tillslutna vagnar. Anfallet på dem skedde så hastigt, att ingen af dem fick tid att öppna vagnsdörrarne. Våldsverkarne tilläto major Bagshaw att slippa ut och rida till Kilmoyle på en af vagnshästarne. Deras beräkning var att han skulle kalla polisen till hjelp, så att dess uppmärksamhet derigenom leddes bort från hvad som föregick på slottet, hvilket äfven skedde. — Och hvar är Gerald nu? — Vet du ej det? Nå, det är sannt, jag har ju glömt att säga dig det. Gerald är med regementet. Du måste — (Forts. fr. N:o 208.