Göteborgsposten – 9 september 1868, sida 1

liskerimötet i Lysekil. (Korrespondens till Göteborgs-Posten.) III. Lysckil d. 5 September. Mötets sista dag öppnades enl. programmet med bebandlingen af de till diskussion framställla srägorna och fortgingo ofverläggningarne oafbrutet under 4 timmar. Vid föredragning af 1:a frågan: sro assuransföreningar af redskap och farkoster nyttiga för siskrarne? Om så är, huru åstadkomma sådana ? yttrade sig först tullinspektoren Bundsen, hvilken ansåg dessa föreningar högst nyt iga och önskvärda, men att enskilda ej kunde tillvägabringa dem utan understöd. Årliga förlusterna i skärgå:den af rodskap och farkoster kunde uppskattas till 20 å 25,000 rdr. Tal. trodde att detta onskningsmål kunde påräkna bistånd af Fruntimmersföreningens kassa, af det årliga statsanslaget å 1,500 rdr till Bohuslans a f7iskerierna, af IIushällningssällskapet och slutligen af Landstinget. En assuranspremie af omkring 2 proc. ansåg tal, blifva för hv rje båtlag af mindre kännbarhet. Repslagaren Petterson från Uddevalla taJade om huru dylika föreningar b ldat sig i fi-klägena såväl i Amerika som England, hvarest de allmänt omfattats med förtroende, och att detsamma skulle blifva fallet här, om man vuone öfvertygelse att de ej stiftades för enskild vinning och förknippades med dryga omkostnader och afloningar. — Hr v. Yhien uppgaf ungefär värdet af bankfiskefartygen jemte utrustningen till 520,000 rdr; antydande att således blelve en premie erforderlig af 4 proc. om understöd ej vunnes. Tal. ansåg att en komit för frågans närmare utredning och för utarbetande af förslag till reglemente borde tillsättas eller att ansökan hos Kgs Befhde skulle ske att föranstalta om dylikt förslags upprättande. — Åtskilliga fiskare från Gullholmen och Klädesholmen instämde håäruti, sörordande det sista alternativet, och sedan mötet på gjord framställning af ordf. förklarat sig avse dylika assuransföreningar nyttiga, beslöts derjemte srågans osverlemnande till Kgs Beshde. 2:M frågan lydde: Hvilka fel begås vid behandling af den Bohuslänska bankfisken, och huru införa en fullt ändamålsenlig beredning af densamma ? Olof Berndtson från Klädesholmen ansåg felen ligga i torkuingen hos uppköpare, ej så mycket hos fiskrarne sjelfva och hr v. Yhlen framhöll derefter med tydliga drag anledningen till en rättvis klagan, lemnande en historik öfver det Islävdska beredningssättet, hvilket Brömsegärdens och Göteborgs fiskeribolag med betydliga uppoffiingar sökt införa, men som strandade mot den nationella smakenk. Ilen