Göteborgsposten – 3 september 1868, sida 1

och då vi ankommo till qvarteret, trodde jag mig ha kommit till det resultat, att jag med lätthet sjelf kunde styra min julle genom lifvets bränningar. Vi funno major Bagshaw i ett nervöst tillstånd, då vi ankommo. Han hade nyss fått order att regementet skulle afgå till Ballybottle och Drumnaglaw, undantagande ett kompani — Desmonds naturligtvis. Han var ond, ty han tyckte om stället, och trodde nu säkrare än någonsin att det var någon i krigsministeriet som ständigt förföljde honom; men han tröstade sig med att han nog en gång skulle få hämnas på sin obekante förföljare. Jag skulle lemna Kilmoyle med hufvudstyrkan; men jag var i ett sådant själstillstånd, att det skulle ha varit mig alldeles likgiltigt, om vi blifvit kommenderade till Nordpolen, Falklandsöarne celler Terra del Fucgo. XVII. Före stormen. Då jag återvunnit litet lugn, satte jag mig ned och skref en berättelse om allt hvad som händt mig till hr Bates, hvilken tillika med major Turabull uppehöll sig i Bagnere de Luchon. Jag hade just slutat brefvet, då min betjent anmälde att sir Denis Desmond önskade tala med mig. Jag träffade honom ute i trädgården, der han gick och rökade sin cigarr. Han räckte mig banden med en hjertlighet, som