Göteborgsposten – 3 september 1868, sida 1

sådant, som sallit mig i ögonen vid det sista besöket). Men jag kan ej underlåta alt äfven omnämna några få artiklar, som hafva stort konstvärde, deribland tvenne pjeser af bergkristall (cristal de roche), den ena en stor pokal, den andra en tafla, 3 tum lång 6 tum hög, begge med ytterst fia slipning och fullkomligt felfria, hvilket lärer vara särdeles sällsynt. Pokalen har tille för några år sedan egts af en gammal svensk adlig familj. Hr. II. hade kunnat sälja den för 7,000 rdr till en engelsman. Taflan, som är infattad i en silfverram, egdes tills för några sedan af en familj i Illyrien. En medlem af denna familj gjorde hr H:s bekantskap för åtta år sedan under en resa i utlandet, och då denne främling för ett par år sedan besökte Sverige och hr Hammer, köpte denne taflan här för ganska högt pris. Huru högt dessa arbeten i bergkristall ännu betalas, visar sig deraf, att den såsom artist bekante svensken Salmson, bosatt i Paris, nu död, för ett i bergkristall slipadt porträtt at d. v. presidenten, n. v. kejsaren af Frankrike, erhöll 12,000 francs. I. ett af rummen äro tvenne skåp, ett större och ett mindre, uppställda. Det förstnämnda är inlagdt i mosaik, med af olika färgade träslag gjorda blommor och rankor, ett utmärkt konstverk. Troligen förskrifver det sig från Danmark, der dylika arbeten i trämosaik förekomma, t. ex. på Rosenborgs slott, och anses förfärdigade af holländska konstnä:er, som Christian IV införskref. Detta skåp, för hvilket hr H. har betalt 1,200 rdr, egdes af en stor konstkännare här, som beslöt lemna hufvudstaden och som derföre afyttrade sina dyrbara samlingar. Då hr H. derom fick kunskap, anmälde han sig genast som köpare, bland annat af nämnde skåp. Säljaren fick genast derföre hvad han begärde. Några ögonblick derefter ankom en annan konstsamlare, en af våra rikaste magnater, som genast frågade huru mycket hr H. ville hafva för att afstå ifrån köpet. Det mindre skåpet är at ebenholtz, försedt med ytterst fina skulpturer, utförda i ett ljust träslag; det har troligen begagnats till förvarande af smycken och andra dyrbarheter och egdes af en rik adlig familj, boende på ett herresäte 112 mil från Stockholm. Då hr H. köpte det hade det agts de senare hundra åren af familjen B. aab hegagnats till — kryddskåp. Märkligt är att det, sådant oaktadt, vårdats med så stor omsorg att det förblifvit alldeles oskadadt. — Jag torde en annan gång komma i tillfälle att omtala några andra skåp af stort konstvärde som hr H. eger. Jag misstager mig sannolikt icke om jag påstår att ingen i Sverige eger så stor samling af ur som hr Hammer. Antalet uppgår till mer än 240. Ibland dessa vill jag nu endast omnämna ett: ea rikt förgylld och fint ciselerad urna, som egts af drottning Marie Antoinette; på framsidan är ingraveradt: å la Dauphine par le Roi. Det har egts at den olycklige riksmarskalken grefve Fersen och såldes för några år sedan af den siste med namnet Fersen till numera aflidne grosshandl. Cederlund, hvilken uppställde detta konstverk i Byströms villa, då he C. egde den, och öfvergick det till hr Hammer då han blef egare af villan, I hr H:s museum finnes en grupp, som i sitt slag är alldeles unique och som troligen ganska få samlare slagit sig på. Den består af mer än 300 — solfjedrar. Man ler måhända åt denna samling, och likvisst äro de aldra flesta utmärkta för ett ypperligt arbete: handtagen äro af perlemor, elsenben och fina träslag, alla fint skurna, der förefinnas ytterst fina aqvarellmålningar, färgerna ännu friska, och likvisst förskritva de sig, flera åtminstone, från Ludvig XIV:s tid. Det icke minst märkliga med denna samling är, att den gjorts inom Sverige, och att de aldra flesta redan innehafva en hög ålder. Om de skulle kunna uppgilva sina första egarinnor så skulle man ganska säkert få höra namnen på alla våra mest ryktbara och rika adliga familjer. Då mgick jag för mig sjelf I och då vi ankommo ti Huru mycket hade jag mit till det resultat, at e jag att genomtränga I min julle genom lifvet: