Göteborgsposten – 21 augusti 1868, sida 2

Rättegångsoch Polissaker. Poliskammaren. Igår e. m. fortsattes polisundersokningon angående de tumultuariska uppträdena i Lördags och Söndags. Om vid de foregaende undersökningarne åhöraren icke kunnat värja sig från den pinsamma känsla, man erfar, då man känner sig fullt och fast ölvertygad om, att sanningen med berådt mod förnekas, var deremot gårdagens förhör redan från början egnadt att frambringa ett något bättre intryck. Som af det följande närmare kan inhemtas hade neml. igår den närmare eftertanken kommit den falska hederskänsla att vackla, hvilken förmått flera af de tilltalade, att för kamratskapets skull icke blott förtiga utan rentaf förneka sanningen. Beklagligen synes det dock som om ännu mycket äterstode att yppa, innan da kunna sågas ha tagit steget fullt ut. Numera till artillerist dograderade Brun, som i mistningen af sitt konstapelskap fätt vidkännas den första obehagliga följden al Lördagens förseelser, erkände nemligen vid undersökningens början att hvad vittnet Amalia Carlsson vid Onsdugens polisförhör yitrat, och hvilket han då förnekat, vore fullkomligt osvereosstämmande med sanningen. Deremot förnekade igår uppkallade artilleristen Bonander alldeles att ha deltagit i slagsmålet. Nu förhördes en mängd malsegare, d. v. 8 personer hvilka under up trädena råkat mer eller mindre illa ut för våldsverkarne, men ingen af dem kunde igenkänna den eller dem, af hvilka de blifvit ofversallna. Byggwastaren Bengt Pehrsson hade i Söndags kl. 19 på aftonen vlitvit öfverfallen af två uniformaklädda artillerister. De hade begagnat korta tillhyggen och då ban fallit omkull lutat sig öfver honom och fortsatt misshandlingen, ända tills en af dem utbrast: ÅSluta ov, nu har den der fått nog!. Åkaren Lars Andersson hade i allen blisylt kringäxlappad af två evilklädda personer, F. teatervnktmästaren J. J. Johansson hade natten mellan Lördagen och Söndagen vid 12tiden i närheten af vattenkällan vid Nya allen blisvie öfversallen af en skock d ls artillerister dels husarer, hvilka, utan att ban först förfördelat någon at dem, tilldelade honom flera hugg och slag, deribland ett öfver venstra ögat, hvilket nu doldes af en stor plästerlapp. Jobhanssons svåger sormskäraren C. J. Pettersson, som varit i bans sällskap, intygade att der tillgått så som J. uppgifvit. Plåtslagaren Nikl. Hansson hade på Söndags afton kl. 8—9 å Heden blitvit med stenar slagen 3:ne hål i huivudet. Ynglingen A. O. Olsson hade samtidigt jemväl på Heden blifvit osversallen af artillerister, hvilka med piskor och andra tillbyggen tillfogat honom sår i bufvudet samt ett duktigt nyp på öfverläppen, hvilken nu var omplåstrad. Snickaregesällen August Andersson, anställd hos enkefru Malmsjö, har icke kunnat med kallelse anträffas och har ända sedan sistl. Lördagen ej infunnit sig vid arbetet eller varit sedd i sin bostad. Han uppgifves vara en af de nämnde afton under oväsendet i Landalabergen allrasvårast misshandlade. Nu började vittnesförhöret Det första vittnesmålet afgifvet af poliskonstapeln N:o 60 Aulin bragte med ens en smula ljus i den förut så dunkla saken. Vittnet hade vid 12:iden Lördags natt jemta tvenue andra poliskonstaplar vid allebommen invid vaktaren Sahlbergs stuga anträffat husaren Hedenskog och artilleristen Flod och en stund samtalat med dem om oväsendet. Polismästaren (afbrytande): Nå Hedenskog, huru hänger det shop? Hedenskog låg ju och sof vid den tiden? Eller var du kanske verkligen ute? Hedenskog: Ja! Jag var ute vill kl. 12 och gick sedan hem: Polismästaren: Du ljög således igår! Kanske Frick också no erkänner sig ha varit ute? Husaren Frick: Ja, jag var ute till kl. 1 på natten, vi voro 9 husarer som gingo ut på en gång genom fönstret, vi gingo uppåt allten, hörde der att slagsmålet var slut, träffade tillsammans med en bop artillerister — — — Polismastaren: Kan du uppgifva namnet på några af dem? Frick: Nej! Vi gingo tillsammans upp Brandtdalavägen, voro inne i etishus och drucko, vände åter ner till husarkasern, hörde då sång och skrän från Landalavägen och sprungo öfvor Hagaheden, dervid jag blef efter de andra och kom icke med till Landalabergen. Polism: Var Lagergren med ibland de andra ? Frick: Nej hvarken Lagergren, Hedenskog eller Cederholm voro med. Frick fick nu uppgisva namnen på de andra 8 husarerna, som voro i hans sällskap, hvarefter bud afgick till kasernen för att upphemta dem till Poliskammaren. En af dessa, busaren N:o 97 Wahlberg, var dock förut tillstädes och fick aflägga sin berättelse. Han, tillika med de andra, gick vid 1l:tiden Lördags afton ut genom kasernfönstret. Vid slutet af allten mötte de husarpatrullen, som varnade dem för att gå längre, om de icke viilo bli ibjälslagna. De vände Jå om och fortsatte vägen, som Frick förut upplyst. De voro nu både husarer och artillerister, deribland några civilklädda, då de hörde sång och oväsen från Ilagaheden siago de civila gå före och de andra soljde efter för att hjelpa dem, ifall de blefvo antastade. Då en hvissling hördes trodde de att så var fallet och rusade fiam. De stannade utanför ett hus i Albostaden (N:o 104 ?7), hvarifrån oväsen hördes. W. hörde någon i nedra våningen innevarande yttra: om du icke tiger, slår jag flaskan i skallen på dig! Ätven från öfra våningen hördes ett starkt oväsen. I.gen husar hade deltagit i slagsmålet, ej heller voro de försedda med sidogevär. Artilleristeraa deremot hade varit med, en af dem hade sabel. Ett af fönstorna på nedra botten hade öppnats och civila personer derifrån hoppat ut och sprungit framåt Haga. Au i. UM