Göteborgsposten – 17 augusti 1868, sida 1

Föreningens qvinliga medlemmar hafva förärat densamma en dyrbar och vacker fana, hvilken med dess valspråk Bed och Arbeta!X bildar ett kärt föreningstecken. Till den bärmed ädagalagda lyckliga utvecklingen af Föreningens vorksamhetsgrenar ha Styrelsens medlemmar, hvilka i allmänhet temligen mangranut besökt dess ofta långvariga och täta sammankomster, genom sorgsallighet och berömvärdt nit mäktigt bidragit. Sedan ordf. derefter redogjort för defolika gruppernas historia, sedan föreningen bildades, och uppläst dels handelsrevisorernas decharge åt styrelsen för 1867, dels biblioteksstyrelsens inventeringsprotokoll, delgaf han föreningen en skrifvelse från Norrköpings Arbetareförening. Densamma var ett svaromål på en af Årbetareföreningen härstädes kringsänd broschyr angående förbrukningen af starka drycker. I denna skrifvelse vidröres äfven frågan om utskänkning på Sönoch Eelqedagar. Alldenstund denna fråga äfven här står på dagordningen, taga vi oss friheten att ur skrifvelsen meddela följande utdrag, hvilket torde var ett ej ovigtigt bidrag till hennes lösning: — — Erfarenheten har visat oss att genom lagstiftningstvång målet (de arbetande klassernas ashällando från missbruk af starka drycker) alldeles icke kan uppnås. Under någon tid har nemligen här i staden försök gjorts i denna riktning, genom att hålla utskänkningsställen tillslutua på Sönoch Helgedagar, ett försök som dock ingalunda medförde någon önskad förbättring uti sedlighetstillständet, utan beklagligtvis tvärtom, ty krogen blef derigenom blott förflyttad från de offentiiga lokalerna till de enskilda hemmen, i det att på Lördags-aftonen medelst sammanskott inköptes stora qvantiteter bränvin, som sedan under Söndagen gemensamt förtärdes i hemmen till föga uppbyggelse för det uppväxande slägtet. Vederbörande myndigheter insågo också snart, att detta icke vore rätta sättet för hämmande af det onda, hvarför efter ett års förlopp förbudet blef upphäfdi. Genom de allt mera förädlade tänkesätt, som det är att antaga dels bildandet af arbotareföreningar, dels tidsandan åstadkommit inom den arbetande klassen, har, exempelvis inom denna kommun, dryckenskapslasten på den senare tiden märkbart aftagit, hvadan det är att hoppas, att genom den utveckling af medborgarens andliga Lf, som numera uti våra skolor bibringas äfven den mindre bemedlades barn, i förening med en gomensam strälvan för återhållsamhet uti spritdryckers förtärande, dryckenskapslasten — vi våga hoppas det — inom en ej så långt aflägsen tidpunkt skall hafva upphört att längre utgöra en skamfläck på svenska folkets seder, De tillstädesvarande uppmanades derpå att bege sig ut till egendomen Lund vid Danska Vägen, der den mindre allvarliga delen af programmet för dagens fest skulle firas. Musiken blåste nu upp och med föreningens fana och sångarne i töten tågade nu de närvarande ut, mötta derute af en stor menniskomassa, som anslöt sig till tåget, hvilket i vederbörlig ordning ryckte ut till den beramade samlingsplatsen för aftonens förlustelser. De scener af, brokigt folklif som nu innan kort här, öfvergjutna af en bländande men också brännande sommar, uppenbarade sig sakna utan tvifvel ett motstycke i vår stads historia. Det var en af lummig ungskog beskuggad, af amfiteatraliskt sluttande höjder omgitven skogsbacke å egendomen Lund vid Danska vägen som utgjorde skådeplatsen för den lifliga taflan. På en höjd till venster hade en vackert smyckad, af vajande fanor och brokiga sköldar omgifven talarestol sin plats och från denna helsade föreningens sekreterare hr S. Y. Rubenson, som i främsta rummet haft förtjensten af de utmärkt lycka; de anordningarne, föreningen i varma och hjertliga ord välkommen. Ordföranden besteg derefter talarestolen och utvecklade i ett anslående föredrag arbetareföreningarnes stora betydelse och välsiguelserika frukter och nu upplöste sig det kollossala tåget i glädtiga och muntra grupper. Dessförinnan upplästes dock af ordf. de helsningstelegrammer, hvilka sedermera afsändes till arbetareföreningarno i Stockholm, Köpenhamn, Kristiania, Gefle, Norrköping, Jönköping och Malmö. Snart var marknadskarnavalen i full gång. IIlvarthän ögat vände sig möttes det af någon putslustig eller harmlöst skämtsam anordning, I ett välförsedt marknadsstånd såldes det dyrbaraste småkram till mirakulöst billiga priser, nätta, frimodiga och pittoreskt kostymerade bondllickor försålde här och hvar frukt, pepparkakor, öl och sockerdricka till 3Zi33nnkn3 SST RESANS NON STASIS RTR SM