Göteborgsposten – 7 augusti 1868, sida 1

är det att förmoda, att den inbjudande inskriptionen icke gällde hvem som helst, ty då jag i sällskap med med några andra badgåäster besokte stället, lyckades vi alldeles icke påträfla någon Van, som ville bli vår cicerone på den vackra egendomen. Vi fingo nöja oss med att bekika Corps de Logiets yttersida, uppfångande i förbifarten några toner från ett piano i dess inre. Hvad beträffar Slottsmöllans fabrik, så torde densamma förut vara läsaren bekant, hvilket vore så mycket bättre som fabriken, i följd af ett derstades pågående betydligt fördämningsbygge, en längre tid varit och fortfarande är stängd, hvarfore jag för närvarande ej kan meddela något om denna storartade inrättning, som under vanliga förhållanden lärer dagligen sysselsätta 400 arbetare. Jag öfvergår derföre i stället 1ill den utlofvade berättelsen om kallvattenkuranstalten. Sedan urminnes tider har staden hemtat sitt dricksvatten ar en numera öfverbygd och till springvatten ordnad källa i Vallgrafven nordvest från staden, hvilken källa lemnar ett vatten, beprisadt för sin friskbet och renhet. Cirka 1,000 fot i norr om denna källa uppspringer en annan, mycket rikhaltigare och med lika utmärkt vatten. För 12 a2 15 år sedan funnos här i staden några personer, som besökt Söderköpings vattenkuranstalt, hvilka ifrade för anläggandet af en dylik inrättning härstädes och vid sistnämnde källa. Då emellertid en felaktig undersökning af vattnets temperatur mot förmodan visade detsammas oanvändbarhet, blef fråga om inrättningens förläggande vid den mindre, närmare staden belägoa källan; men som vattentillgången här var otillräcklig, förföll hela förslaget, intilldess år 1861 den större källan med dess jordområde kom i en annan egares hand. Denne egare, handl. F. Bissmark, upptog ånyo förslaget, och vatinets temperatur såväl som dess produktivitet blef noga undersökt samt lemnade ett i allo tillfredsställande resultat)). Nu utfärdades inbjudning för aktieteckning, hvilken dock, ehuru understödd af flera inflytelserika personer, var nära att stranda emot andras misstro och motverkan. Emellertid vanns dock det önskade resultatet, ritning till byggnaderna uppgjordes af stadsarkitekten i Upsala, kapt. Morsing, om deras uppförande kontraherades med hrr Barck Warburg i Göteborg och om ångmaskin och rörledningar med hr Robertsson dersammastädes. Då alla svårigheter voro öfvervunna öppnades inrättningen år 1865 till allmänt begagnande. Antalet badgäster har visserligen ej varit stort, men är dock i ständigt stigande. Att inråttningen i början var fåtaligt besökt, må bland annat tillskrifvas det förhållande, att den antagne läkaren då alls icke var känd såsom kallvattenlåkare, hvadan mången fråmling drog sig för att ställa sig under hans vård; men hvad anstalten i detta fall förlorat, torde den snart återvinna, då bemälte läkare numera så uten undantag tillvunnit sig ett mer än välförtjent förtroende, icke allenast det skenbara, som några lyckade kurer kunna förskaffa, utan äfven det som visar sig genom det större antal främlingar, som på sina resp. läkares inrådan nu besöka anstalten. — Badinrättningens byggnader omgifvas af 4 tunnland väl ordnad parkanläggning, som lofvar en vacker framtid. Den öfriga jorden omkring och mot staden är, välbetänkt nog af egarne, indelad till stadsdel, med 18 alnars breda gator, hvilka utläggas i den mån tomter kunna utmed dem försäljas. En trädgård, som eges af annan man, förhindrar ännu husvudgatans sammanbindning med den från stadens nya torg öfver gamla fästningsgrafven ilinie med den förra utlagda gata. De många byggnader, som på senaste tio åren genom denna anordning uppstått, göra denna del af stadens omgisning nästan oigenkänlig för den, som ej varit i tillfälle att följa dess utveckling, och allt skäl är att förmoda, att denna väl ordnade stadsdel skall med hvarje år alltmer eftersökas och bebyggas, helst dess nära läge till badinrättningen bereder husegare betydliga fördelar medelst uthyrning m. m. Staden har äfven tagit itu med ett behöfligt ordnande af dess intill Nissaån gränsande norra utmark, hvarigenom norra !örstaden erhåller en betydlig utsträckning. Den a! mig tillförene vidrörda utvidgningen af kyrkogården, lärer hafva förorsakat hvarjehanda stridigheter. Man påstår att mera aflågsda och bättre passande platser kunnat med mindre kostneder användts till kyrkogård. Beträffande skarpskytteväsendet, så fortgå de militäriska öfningarne nästan hvarjo Söndag. Chefen för 1:a kompaniet, den här förut omnämnda handl. Bissmark, visar stort intresse för dessa öfningar, och bar i en utgifven order tillkännagifvit, att han vid skarpskytts inställelse i ledet icke fäster så mycket afseende vid om denne är iklädd uniform eller ej, utan att han först och främst fäster sig vid skyttar nes antal. Hallandsposten yttrar ock om denne cbef: Hundra män i träskor och med fosterländska hjertan inom getskinnspelsarne hafva mera värde än en enda liknöjd, i uniform uppsträckt skarpskytt. Iles ) Temperatur 7,8; qvantitet 93 kannor i minuten i medeltal hela sommaren.