Göteborgsposten – 5 augusti 1868, sida 1

— tt men ennnnn midtibland en hop hjertlösa och hånfulla främlingar, som blott tänkte på att plåga mig. XIV. Flykten. — Jag vet verkligen ej om vi längre kunna se genom fingrarne med dessa eviga slagsmål och uppträden, sade doktor Moody; du tycks aldrig vara glad med mindre du är invecklad i stridigheter; du tycks vara en af dessa in bello gaudentes, in proelio ridentes. — De vilja ej låta mig vara i fred — de äro alltid efter mig. — Efter dig — efter dig — hvad vill det säga? Det har nu återigen blifvit anmält, att du slagits med Ricketts, Botcher, primus och de båda Crawleys, utan att tala om klammerierna der du bor. — Jag har slagits med många flera; men ni får blott höra det då jag vinner. Jag har fått stryk of Gud vet huru många stora gossar derföre att jag ej vill tåla deras förnärmelser. — Du har ett hårdt och oböjligt lynne. Jag finner att du af dina lärare fått stryk ungefär en gång i veckan och dock fortfar du med dina slagsmål. — Ja, äfven om jag skulle bli ihjelslagen, skulle jag fortfara; hvarföre skola de ha rättighet slå, förnärma och förlöjliga mig? Jag har tålt det länge nog. Några af dem