—— — — vv — in 20 publicister från landsorten. Af hufrudstadens publicister antecknade sig de alIra flesta till ett antal af 35. Redaktionerna f Posttidningen, Stockholms Dagblad och Wäkaren representerades af medarbetare i nämnde tidningar. Förliden Lördag kl. 8 e. m. hölls på hotell Phenix ett förberedande möte, som öppnades af d:r Sohlman, hvilken uppmanade de närvarande att med slutna sedlar välja ordförande och vice ordförande, dervid hr L. J. Hierta utsågs till den förstnämnda och hr 8. A. Hedlund till den senare befattningen, efter lottning med hr Aug. Blanche. Till sekreterare kallades, med acklamation, på förslag af d:r Sohlman, litteratören Hedin och redaktör Gumeelius (från Örebro). Emedan hr Hierta ej var tillstädes fungerade hr Hedlund såsom ordförande för aftonen. Den företa frågan af egentlig vigt som derefter förekom afsåg huruvida hvad som vid mötet förhandlades skulle i tidningarne få omförmälas. Ett par af ledamöterna ansågo att, enär mötet egentligen var af enskild natur och så att säga rörde samiljangelägenheter, så borde intet derom i tidningarne meddelas. Men denna åsigt rönte kompakt motstånd. Man ansåg och beslöt, att publicitetens målsmän icke skulle motsätta sig offentliggörandet af deras förhandlingar. Emedan åtskilliga publicister ingifvit förslag till åtskilliga frågor, som vid mötet skulle diskuteras, hvilka trågor utdelades tryckta, så uppstod öfverläggning om huru dessa frågor skulle ordnas till föredragning. Docenten Forssel anmärkte att några af de ingifna frågorna voro af den beskaffenhet att de egentligen icke utgjorde föremål för mötets behandling ; hans åsigt delades ock af åtskilliga, men man blet dervid, att samtlige frågorna skulle, sammanförda i vissa grupper, behandlas, i och en komite valdes för att ordna frågorna. I devna komits inkallades begge ordföranderna och sekrecerarne, samt, om jag ej irrar mig, hrr Lundin, Borg, Schantz och v. Bergen. Sammankomsten räckte till närmare midnatt. Samtlige landsortsoch en stor del af hufvudstadspublicisterna inbjödos af hr Lodin — medarbetare i Posttidningen — till en utfärd på Ulfsundafjärdon på Söndagsmorgon, för att å hr Lodins vackra sommarnöje intaga kaffefrukost och derefter besöka Ladugärdsgärdet, der bland skarpskyttekåren skulle utdelas de Remingtongevär som tillfallit pris: tagarne vid målskjutningen. Samtidigt med denna utfärd hade komiterade haft sammanträde för att ordna de ingifna frågorna. På aftonen hade samtliga landsortspublicisterna inbjudits af de öfriga mötesdeltagarne till Hasselbacken på en fin sexa, som serverades i stora sestsalen. Gästerna helsades hjertligt välkomna af hr Hierta, som begagnade tillfället att erinra om de stora framsteg som tidningspressen gjort under de sista trettio åren, och anförde flera bevis derpå. Talet var ömsom allvarligt, ömsom skämtsamt. Denna välkomstskål besvarades å landsortspublicisternas vägnar af hr Ridderstad, som framhöll hrr Hiertas och Soblmans förtjenster såsom publicister. Derefter följde en mängd skålar och tal, dels före dels efter supån, bland hvilka jag särskildt bör framhålla br Hedlunds för en sann broderlighet under de stundande förhandlingarne. Denna skål innehöll många qvicka pointer och afbröts ofta med lifliga bravorop. Norrbottens-Kurirens redaktör, hr Widmark, deklamerade ett blixtrande qvickt poem, hvari en tidningsredaktörs mödor och vedermödor lifligt skildrades. Ni får troligen snart läsa detta poem (i Illustrerad tidning) och jag rekommenderar det till benäget intagande i eder tidning. Händelsen fogade så att tillochmed tidningsstämpeln var vid denna kollation representerad, dock icke som gäst, utan som uppasssare. Vid midnatt bröt sällskapet upp, för att samlas å Hotel Phoenix Måndags förmiddag kl. 8, — en mycket tidig arbetstimma för oss Stockholmsboar. Men hvad gör man ej för att Åreformera