gammal) 800 k:r, den sjerde (ej fullt 4 år) 1,100 k:r, den femte 1,200 k:r och den sjette (nära 9!(, år) 900 k:r. Alla dessa djur äro så snälla och fromma; icke ens tjurarne visa tecken till dåligt lynne, fastän de gjort en ganska svår och besvärlig resa, först på ångbåt från Halmstad till Malmö, sedan på jernväg hit, vårdade af endast två personer, en karl och ett fruntimmer, hvilka tala den mest genuina, för stockholmaren rent af obegripliga halländska. Men det är kanske icke rätt att så tidigt tala om hvad som redan ankommit, då flera andra djur, äfven af korthornsrace, snart anlända. Jag vet icke om ni känner hr Knut Forsberg — jo visst gör ni så — direktören och trädgårdsarkitekten, för hvilken intet omöjligt finnes i trädgårdsförsköningsväg, blott den, hvars egendom han skall försköna, har en outtömlig kassa. Han har kontribuerat till utställningen med sina vackra ritningar, deribland Åförslag till ett kristallpalats i — Petersburg. Det är ju märkvärdigt att just denne man, som är ultraradikalt-liberal (berodde det på honom blott, så var Sverige redan republik !), har velat förse czarväldets hufvudstad med ett kristallpalats! Men orsaken dertill är att detta palats är så storartadt. Det skall betäcka en yta af 14 tunnland och förses med tvenne 200 fot höga kupoler. Endast derför har palatset blifvit förlagdt i Petersburg. Men Sverige blir ej heller lottlöst. Hr Forsberg har uppgjort en ritoing, briljant naturligtvis, till ett fritt universitet i Stockholm, också det med kupoler. Det beror nu endast på våra stadsfullmäktige när byggnaden skall påbörjas och på tillgångarne när den kan fullbordas. Men dessa ritningar utarbetade hr Forsberg härom året. Till utställningen nu har har han utfört modeller i murbruk och kostnadsförslag till fyra egendomar i Södermanland, jemte åtskilliga växtoch drifhuskonstruktioner derstädes, uppgjorda och delvis derefter af utställaren uppförda våren 1868. Det är det lilla ordet delvis, som gör dessa modeller så intressanta. Hr Forsberg ser allt i stort, och derföre måste den som anlitar hans biträde, men som icke är millionär, blott delvis göra sig tillgodo hans ider. Men det är långtifrån tillräckligt att se dessa modeller. Man skall höra hr Forsberg sjelf förklara dem. I sitt fack är han en skald som få, en talare som ingen. I närheten af hans utställning, inrymd i en byggnad för sig, finnes direktör Aspmans aqvarium. Det är en grotta, invändigt beklädd med stenarter, koraller, kokesstycken och mossa. Dagern intränger genom glaslådor, fyllda med vatten, hvari fiskar och andra vattendjur simma. Hvad som särskildt gör denna vackra och sinnrika anläggning intressant är, att hela orneringsarbetet, som medtagit lång tid, har utförts af hr Aspman med egen hand och nästan utan allt biträde. Han är er gammal man och ingalunda välmående, men en krattfull gubbe, och så lifvad, så lifvad! som det heter i Hertiginnan at Gerolstein. I slöjdföreningens vackra lokal äro alla sådana artiklar utställda som böra förvaras under tak. Tiden har naturligtvis icke medgifvit mig mera än att som hastigast gå igenom rummen; men hvad då redan slog an och väckte min beundran var dels statens fiskeri-institutions rika och dyrbara utställning af alla sorter här i landet brukliga fiskegarn, och dels Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskaps utställning at alla i länet brukliga fiskredskap, hvilka, likasom de förstnämnda, äro särdeles väl uppställda. Men nu får jag lemna landtbruksmötet för att äfven tala om åtskilligt annat. Om rikets ständer helt enkelt vägrat anslag till sammanbindningsbanan, hvilket lugnt och lyckligt sommarlif hade icke våra stadsfullmäktige nu kunnat framlefva! Men i hvilken oro har ej denna bana försatt dem, sedan deras uppmärksamhet blifvit fästad derpå, att en del af nämnda bana, nemligen den öfver Örebrohamnen och Riddarfjärden, bör höjas, AA FE